Mustafa Kemal Ataturk
Foto: Wikimedia

Den 29 oktober firas Turkiets nationaldag. Dagen firas för att  republiken Turkiet grundades 1923 efter att ha erkänts självständig från det Osmanska riket. Alla som är kommunalt anställda är lediga och man firar dagen med sånger, danser och fester i hela landet. 

Byggnader och flaggstänger pryds av den turkiska flaggan och Atatürk firas. I alla turkiska städer står minst en staty föreställande den forna presidenten Mustafa Kemal Atatürk.1923, samtidigt som landet grundades blev Atatürk vald till president. Han förde landet i västlig riktning och gjorde omfattande moderniseringar. Bland annat införde han det latinska alfabetet och han avskaffade flera religiösa ämbeten. Även språket moderniserades från arabiskt och persiskt inflytande. Han var president fram till sin död 1938.

Achmet Önal
Foto: Facebook

– Nationaldagen har historisk betydelse eftersom Turkiet för nästan 100 år sedan blev en nationalstat och självständigt. Firandet i Turkiet är som en fest på gator och torg och skulle kunna jämföras med Norges 17:e maj. Här i Sverige sker firandet hos våra föreningar med olika kulturella tillställningar, med artister, folkdans, diktuppläsning mm, säger Ahmet Önal, ordförande, Svensk-Turkiska Riksförbundet.

Turkisk mat är påverkad av traditioner inom hela det gamla Osmanska riket från Mellanöstern till Nordafrika och Balkan, men här finns också spår av Centralasien, till exempel det flitiga användandet av yoghurt.

En måltid inleds ofta med en soppa (çorba), ofta baserad på röda linser, också gärna med bulgur, rödpeppar, grönsaker. İşkembe çorbası, inälvssoppa, äts oftast till frukost eftersom den anses vara bra mot bakrus.

Längs kusterna finns förstås ett stort utbud av fisk och skaldjur, i övrigt äter man mycket lamm, nötkött och kyckling. Grillat kött finns i en mängd former: döner kebap (roterande kebab) som spritt sig över världen, shish kebab (şiş kebap, små köttbitar på spett) och malt kött på spett med olika kryddningar och vars namn visar från vilken provins rätten kommer. Populära varianter är Urfa kebabı och Adana kebabı. Formade till avlånga köttbullar kallas färsrätterna köfte.

Vindolmar
Foto: Wikimedia

Men trots mycket kött är det grönsakerna som utgör basen för varje välkomponerad måltid. Den populäraste grönsaken är aubergine (äggplanta, på turkiska patlıcan), som kan tillagas på oändligt många sätt – fyllda, kokta, stekta, som bas i grönsaksröror, till sallader. Även tomater och paprikor fylls gärna med ris och kanske köttfärs som dolma (samma ord som i svenska kåldolmar och ett av relativt få turkiska ord som lånats in i svenskan).

Yoghurt förekommer i en mängd sammanhang, i soppor, som tillbehör till kött- och grönsaksrätter, som bas till den ravioliliknande rätten mantı, utspädd med vatten och lättsaltad som den populära måltidsdrycken ayran, med vitlök, riven gurka och dill som förrätten cacık (liknande grekisk tzatziki).

Turkiska efterrätter är ofta mjölkbaserade och mycket söta. ”Turkisk konfekt”, lokum, tillverkas av stärkelse och socker och smaksätts med nötter och/eller dadlar.

Vi föreslår turkiska vindolmar att fira självständighetsdagen med. Här är ett recept.

På grund av de oroligheter som förekommer i gränsområdet mot Syrien och Irak finns det anledning att följa utvecklingen om man tänker besöka Turkiet. Det kan man till exempel göra på UD:s hemsida eller på Sweden Abroads.

Källor:
Wikipedia
Sweden Abroad
Landguiden

… är en mycket speciell dag för varje lett. Då firas Lettlands självständighet – högtidligt med historiska återblickar på frihets- och ockupationstider. Landet utropade sig självständigt från Sovjet 1918 men förlorade sin frihet åt ryssarna 1940, åt tyskarna 1941 och återigen åt ryssarna 1944. Först 1991 återfick Lettland sin självständighet.

I Riga börjar studenterna dagen med att tåga till fots till Brödrakyrkogården några kilometer bort från centrum. Där lägger de ned blommor över stupade lettiska soldater vid minnesmonumentet ”Moder Lettland” och tågar sedan tillbaka. På kvällen går presidenten och regeringen till frihetsmonumentet där presidenten håller tal, en kör sjunger och blommor läggs vid monumentet. Firandet pågår med tal och sång på olika platser hela dagen. Den röda och vita flaggan syns överallt och många tänder ljus i fönstren.

Det är ont om jobb och lönerna är låga i Lettland. Många ungdomar tycker att utvecklingen går långsamt och söker sig därför utomlands för att studera och tjäna pengar. En del av dem kommer till Sverige. Sprungna ur en tid då världen öppnat sig ser den yngre generationen mer framåt än bakåt. Nationaldagen är för dem mer förknippad med glädje och fest medan den för den äldre generationen är en dag fylld med vemod.

I Sverige finns några tusen letter som flydde eller härstammar från föräldrar som flydde hit 1944. Hoppet var att kunna återvända efter krigsslutet. För dem som då flydde för sin överlevnad blev nationaldagen central. Det var viktigt att bevara kulturen och tillsammans minnas det förlorade paradiset och alla de framgångar de 22 fria åren inneburit. Efter ett par år sjönk hoppet om ett fritt Lettland.

Därför är nationaldagen en allvarlig dag för denna generation. Klädda i svarta högtidskläder samlas man, sjunger nationalsången och andra sånger, håller allvarsamma tal om tiden som varit. Körsången är en tradition med gamla anor.

Diana Krumins Engstedt
Foto: Ove Georgenson

–    Behovet av att få ur oss allt elände som vi letter fått utstå är starkt, säger Diana Krumins Engstedt, som flydde från Lettland tillsammans med sin familj när hon var nio år. Även om Lettland oftast regerats av främmande makt har vi aldrig förbjudits att sjunga. Våra ”fyrradingar” är ett annat uttryckssätt som används flitigt vid alla tillfällen vi vill uppmärksamma.

”Fyrradingar” är dikter som följer alla livets skeden och förekommer på nationaldagen, födelsedagar och andra högtider. På 1800-talet började fyrradingar som levt vidare i muntlig tradition genom århundraden att dokumenteras. Det lär finnas 1 miljon. Här är två exempel på fyrradingar översatta från lettiska av Juris Kronbergs:

Sorger, mina tunga sorger,
Aldrig gav jag er min tid!
Under stenen la jag sorgen,
Över gick jag sjungande

Skulle jag väl sluta tiga
När mitt arbete är tungt?
Mina händer, fötter tröttas,
Tungan min, den tröttas ej

Diana Krumins Engstedt är konstvetare och arbetade innan hon blev pensionär 30 år på Eskilstuna konstmuseum. För att hålla liv i gamla lettiska mattraditioner har hon sammanställt recept från lettiska flyktingar i förskingringen i kokboken ”Mor lärde mig”. Bland annat innehåller den recept på piroger och saffranskringlor som finns med vid varje lettisk högtid – inte minst nationaldagen. Till detta dricker man gärna den ”lettiska champagnen” Rīgas šampanietis.

Idag firas Bosniens nationaldag. Landet blev självständigt 1992, men har firat dagen sedan 1943. Det var alltså en högtidsdag även under tiden som en delrepublik i det forna Jugoslavien. Här berättar Jadranka Jesic lite om mat och firande på Balkan.

Det är måndagsförmiddag och jag har bestämt träff på Biblioteket i Fisksätra med Jadranka Jesic. Hon kom hit till Sverige under 90-talet då kriget i det forna Jugoslavien pågick. Nu arbetar hon som bibliotekarie här. Vi hade egentligen tänkt slå oss ner i ett hörn och titta i några böcker och pratat om hur man firar högtider i Bosnien. Men nu måste hon stå och hjälpa människor tillrätta, så då och då avbryts vårt samtal av utlåning och frågor.

I dag är det alltså Bosnien-Hercegovinas nationaldag. 1992 blev landet officiellt självständigt, men nationaldagen har firats ända sedan 1943. I Bosnien pågår firandet under två dagar och datumet kan variera år från år, enligt uppgifter på nätet. Under en stor del av landets och regionens historia har det varit beläget mellan öst och väst och har därför en kultur som är en blandning mellan de båda. Jadranka Jesic kommer från Sarajevo och hon berättar att nationaldagarna firades genom att vänner och grannar träffade och umgicks med varandra. Och när man äter får man inte ha bråttom.

– De som kommer på besök till Balkan kan ibland förundras hur lång tid vi tar på oss för att äta eller fika, säger hon.

Tre befolkningsgrupper kroater, bosnier och serber levde sida vid sida och alla umgicks med varandra på den tiden. Åttonde mars, kvinnodagen, var en annan dag som hon minns att man firade stort förr. Då fick alla kvinnor en present av sin chef och ingen kvinna behövde laga mat den dagen utan blev bjudna på mat.
– Jag känner inte till vanorna nuförtiden men det var så här vi gjorde innan kriget, säger hon.

Eftersom Bosnien länge var en del av det Ottomanska riket har det Bosniska köket ofta inspirerats av det turkiska. Enligt Jadranka Jesic är det ingen befolkningsgrupp som kan göra anspråk på att det är just deras rätt, utan alla äter ungefär samma rätter. Förutom att muslimerna byter ut griskött mot lamm. En populär rätt som många äter i Sarajevo är Cevapi. Den serveras över hela staden och på lite olika sätt. Den som besöker staden måste absolut besöka den äldsta delen av staden, där finns massa mysiga ställen som serverar denna enkla köttfärsrätt, enligt Jadranka Jesic. Det har även blivit en populär middagsrätt i Sverige och finns numera också i frysdiskarna på ICA och i andra mataffärer. När jag frågar om hon tycker om dem svarar hon diplomatiskt att smaken är väldigt annorlunda än vad hon är van vid.

Färsfyllda paprikor är en annan rätt som många i Bosnien äter, det är oftast en vardags rätt. En rätt som man dock inte kan gå förbi när det gäller Bosnien är Pita. Den är ofta gjord av tunn filodeg och varvas med fyllning som köttfärs, ost eller spenat.

Den traditionella maten från Balkan tar ofta lång tid att laga. Till vardags blir det oftare lite enklare mat för Jadranka Jesic och hennes man. När barnen bodde hemma blev det också mycket svensk mat, eftersom barnen gillade den maten. Men när hon ville överaska dem med något gott blev det med Hermasic, en väldigt populär efterätt bland både stora och små.

Vill du lära dig mer om köket på Balkan rekommenderar både hon och jag Jovan Radomirs bok ”Mitt Balkan Mat och människor”. Här finns både roliga recept och fina personliga berättelser.

Vi tänder första ljuset i advent
Foto: Lena Ahlström

Folket väntade på en ny kung, en befriare från det romerska förtrycket. De väntade sig en väldig hjälte, en stor stridsman till häst. Och folket tar emot Jesus men han är annorlunda än allt man hade tänkt. Han kommer ridande på en åsna och vill frid och fred istället för död och blod.

Adventstiden kan uppfattas som en lite underlig högtid. Det börjar med Jesus som rider in på en åsna. Sedan firar vi att han blir barnet som föds i julnatten i ett smutsigt stall av en ung ogift kvinna.

Inget blev som det var väntat – och det är som rymmer något av adventstidens hemlighet, hyllningen och upphöjelsen av det annorlunda, det främmande. Adventstiden berättar om livets Gud som möter mitt i livets begränsning. Den berättar om människans räddning. Den berättar om Guds närvaro när livet inte blir som vi har tänkt, om gemenskap och hopp i världens mörker. Advent är alltid en ny början.

Ett nytt kyrkoår inleds. Det gamla läggs bakom oss. Därför är advent också en inbjudan till andlig förnyelse, till bot och bättring, till biktens möte med den förlåtande Kristus. Detta kan vi läsa om på Svenska kyrkans webbplats.

Foto: Lena Ahlström

Nu tänder vi ljus varje söndag, sätter sjuarmade ljusstakar i fönstren, hänger julstjärnor i fönstren, öppnar luckor i adventskalendrar och skickar julhälsningar ända fram till jul. Vi förbereder oss med julklappsinköp för att dela med oss till andra under julen.

I Wikipedia står att läsa att ”Jesus fick presenter av de tre vise männen, men seden att utdela julklappar har på många platser kommit att sekulariseras och omfatta även personer utan anknytning till den kristna tron. Förr iakttogs en högre grad av hemlighetsfullhet. På julaftonsmorgonen hörde man en knackning (”klappning”, därav ordet julklapp) på sin dörr eller på sitt fönster, och omedelbart därefter inkastades ett väl inlindat paket.

Det finns även en teori om att man gav varandra en skämtsam smäll/klapp. Seden att ge bort julklappar började som ett skämt, en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar smög omkring på julaftonen och knackade på i stugorna. När någon öppnade kastade ungdomarna in en skämtgåva, som kunde bestå av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade de ofta fäst en lapp med en vers som förklarade varför mottagaren förärats den fina presenten.

Dessa verser är föregångare till våra dagars julklappsrim. Det var viktigt att inte bli tagen på bar gärning under julklappsutdelandet, eftersom verserna kunde vara ganska så elaka och grovkorniga. Julgåvor var ofta hemmagjorda. Det var först på 1940-talet, efter andra världskriget, som vanligt folk hade råd att köpa julklappar.

Att givmildheten alltid varit som störst i juletid har sin naturliga förklaring. Under en kort tid fick man vila från vardagsslitet och dessutom hade man för en gångs skull ett överflöd av både mat och dryck. Man visade särskild omsorg om traktens fattiga och att låta bli att bjuda en besökande på något under juletiden kunde bringa otur.

Inom judendomen förekommer liknande presentutdelning i samband med chanukka och presenter delas också ut av dem som firar kwanzaa. Det finns dock även många personer som tillhör andra religioner än kristendomen och som av religiösa skäl avstår från att delta i julklappstraditionen. Många av våra traditioner kommer ifrån Tyskland. Redan före julkalendern fanns en tradition i den protestantiska delen av Tyskland, att göra ett kritstreck på dörren för varje dag i december fram till julafton. Andra tände ett nytt ljus för varje dag, eller hängde upp en liten religiös tavla.

Julkalenderns historia började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. De första julkalendrarna som såldes hade brittiskt och tyskt ursprung. Dock fanns långt tidigare i de nordiska länderna en arbetsordning med bestämda dagar som anknöt till olika sysslor inför julen. Dessa dagar hade karaktären av en kalender med förberedelse inför julen. Den första svenska papperskalendern kom 1934.

Menora eller menorah är en sjuarmad ljusstake och en vanlig symbol för judendomen. Den återfinns även på Israels statsvapen. ”Menora” på hebreiska betyder ”lampa”. Menoran symboliserar den brinnande törnbuske, i vilken HERREN uppenbarade sig för Moses på berget Horeb (Andra Moseboken, kapitel 3). Många kristna kyrkor har sjuarmade ljusstakar, speciellt den ortodoxa kyrkan men judiska synagogor har det oftast inte eftersom menoran anses helig och avsedd för templet.

I Sverige började man skicka julkort i slutet av 1800-talet. Både influenser och kort kom till Sverige från Danmark och Tyskland. Då kunde det stå Fridfull jul, Fröjdefull jul och Glad jul på korten. Nu är det vanligast med God jul. Vissa säger att julkortens motiv påverkade att vår dittills traditionella julbock efterhand ersattes av Tomten, och att julgranen kom in i de svenska hemmen.”

Vill du göra en adventskaka till kaffet denna dag kan vi rekommendera detta recept: Adventskaka med saffran.

Buddister över hela världen firar Bodhidagen, Rohatsu på japanska, den 8 december. Högtiden firas till minne av att prinsen Siddharta Gautama nådde upplysning och blev den förste Buddah. Världen över firas dagen med meditation, kulörta lampor och levande ljus. Rispudding, te och kakor och ett klätt fikusträd kan också höra till.

Prins Siddharta ger sig iväg för att hitta meningen med livet.

Siddharta Gautama föddes år 563 före Kristus och var en prins från norra Indien, nuvarande Nepal. Hans familj hade skyddat honom från all världens elände och bekymmer. Men den unge prinsen var nyfiken av naturen och gav sig ut att resa.

På sin första färd ut i en okänd värld upplevde han fyra syner som för alltid skulle förändra hans liv. Den första var en gammal gråhårig man med krökt rygg och trasiga tänder som darrande stödde sig på sin käpp. Den andra var en sjuk man vars kropp var infekterad och illa däran. Den tredje synen var liket från en död man och den fjärde var en religiös samarit, en Brahmin-munk som lämnat det världsliga livet för att leva som hemlös och söka frälsning.

Det han sett påverkade honom djupt och vid 29 års ålder valde han att lämna sin ombonade värld, sitt hem, fru och barn för att söka meningen med livet. Enligt traditionen levde Siddharta extremt asketiskt i flera år, men insåg att självspäkning  och asketism lika lite som ett liv i överflöd var vägen till sanningen.

Den blivande Buddah får mjölkris av Sujata

En flicka från trakten, Sujata, såg den svältande Siddartha och tillagade ett mål bestående av en speciell sorts rismjölk som hon serverade honom i en gyllene skål. Siddartha återhämtade sig med hjälp av rismjölken och mindes plötsligt den meditationsövning han gjort vid sju års ålder.

Siddharta mediterade under ett fikusträd

Han bestämde sig för att sätta sig under ett fikusträd och helt enkelt meditera tills han fann roten till allt lidande och hur man befriar sig från det. Trädet var ett Fikus religiosa eller heligt fikusträd och stod i staden Buddh Gaya i Indien. Hur länge han satt där är det ingen som egentligen vet. Vissa referenser säger sju dagar, andra så mycket som 49 dagar.

Den förste Buddah nådde upplysning

Den sista veckan både fastade och mediterade han. På morgonen den åttonde dagen nådde han, upplysning, bodhi. Dessa insikter blev så småningom grunden till buddhismen och själv kallades han framöver för Buddha, den upplyste. Han var också känd som Shakyamuni (den vise av Shakya klanen) Buddha.

Bodhidagen kan firas på många olika sätt. Även om det finns många sätt att fira dagen finns det några traditionella saker som de flesta buddhister gör.
• Till minne av att Buddha åt ris och mjölk i samband med att han blev upplyst äter många en rispuddingrätt.
• Häng upp en kedja av julljus eller färgglada lampor hemma

Träd dekorerat för Bodhidagen

eller på huset. Tänd lamporna varje kväll från den 8 december och i trettio dagar därefter. Ljuset  symboliserar upplysningen, de många färgerna att det finns många vägar till upplysning och kedjan symboliserar att allt hänger ihop.
• Dekorera ett fikusträd, benjaminfikus går bra, med ljus och tre blanka saker som representerar de tre juvelerna – Buddha, Dharma och Sangha. Detta symboliserar Bodhiträdet.
• Den som vill gör om sina buddhistiska löften, som är de fem föreskrifterna, framför en bild av Buddha.
• Det viktigaste är att tända ett ljus varje kväll i trettio dagar, även detta symboliserar upplysning.
• En del buddhister högtidlighåller dagen med att meditera. Buddha Shakyamuni mediterade djupt i en vecka för att få upplysning.

Bodhikakor

• Att baka Bodhi kakor är populärt bland barnfamiljer. Eftersom bladen från Bodhiträdet är lite avlångt hjärtformade går det bra att stansa ut kakorna med hjärtformade pepparkaksformar. Medan kakorna äts kan man berätta historien om Buddha och hur han nådde upplysning och vad alla symboler betyder.

Laga rispudding och baka Bodhikakor.

Vad är väl en fest på Stadshuset…? Vi är nog många som gärna skulle vilja vara med på Nobelbanketten och smörja kråset. Men de flesta av oss hör inte till de 1 300 inbjudna.

Uppdukat för nobelbankett

Jag känner faktiskt flera som har varit där och fått äta gott och dansa med nobelpristagare, journalistkollegor alltså – inte nobelpristagare.

Sedan 1934 hålls banketten i Blå hallen i Stadshuset i Stockholm. Vi som ändå vill vara med på ett hörn kan ju titta på gamla menyer och låta oss inspireras och kanske laga en egen nobelmiddag. På Nobelprize.org får man en historisk inblick i vad som serverats genom tiderna. Från 1901 till 2005 är menyerna endast på franska. Från 2005 finns översättningar till engelska och svenska. Wikipedia har också en lista över menyerna, på svenska. Nobelmuseet säljer en bok med recept från middagarna.

I samband med att nobelpriset delades ut för första gången, 1901, hölls den första nobelmiddagen. Kostnaden för den första menyn var 15 kronor per person, berättas på Wikipedia. Då satt 113 distingerade herrar vid bordet. Inga damer var bjudna eller välkomna. Med tiden växte festen till en bankett. Den utpräglat manliga festen ändrade karaktär 1909 när författarinnan Selma Lagerlöf fick litteraturpriset. Detta och mycket annat berättas i en bok The Nobel Banquets – a Century of Culinary History (1901-2001). Författare är ekonomihistorikern Ulrica Söderlind vid Stockholms universitet, som även själv arbetat i Nobelköket i Stockholms stadshus på fem Nobelbanketter.

Dukningen 2005, till höger i bild ses menyn. Maten serveras sedan 1991 på en speciellt framtagen nobelservis.

De första menyerna inleddes med kalla förrätter (Hors d’oeuvres) som följdes av en klar soppa, consommé. En populär sådan var falsk sköldpaddssoppa. Att servera consommé som förrätt var populärt fram till 1951 då man började med en förrätt med fisk eller skaldjur. Efter soppan följde varmrätter med fågel och kött. Som fiskrätt serverades flera gånger slätvar och sjötunga. Desserterna bestod av glass och frukt. Efter andra världskriget minskade antalet rätter till tre, en ordning som bestått ända sedan dess. I dag är grundprincipen även att menyerna ska ha en skandinavisk touch.

För 100 år sedan, 1913 såg festmenyn ut så här:
• Consommé, falsk sköldpaddssoppa
• Piggvar à la Walewska
• Kyckling med haricots verts och oxmärg
• Vaktel med kronärtskocksbottnar
• Pralinparfait
• Frukt

Eller för att vara exakt såg den ut så här – på franska

   MENU
Tortue clarie

Suprême de turbotin Walewska

Poularde Massenet

Chaufroix de cailles Lucullus Salade

Fonds d´artichauts Maintenon

Parfait praliné Friandises

Fruits

VINS

Madère Old
Château Smith Haut Lafite, 1905
Rüdesheimer, 1908
Charles Heidsieck, Demi-sec
Charles Heidsieck, Brut, 1904
Porto, Very Superior Old

Året efter, 1914, bröt första världskriget ut och inga banketter hölls varken under de krigsåren eller under andra världskriget. Pengarna som var avsedda för banketterna skänktes i stället till Röda korset.

När banketten återupptogs 1920 hade antalet rätter minskat till fyra. Sedan andra världskriget har menyn med enstaka undantag bestått av tre rätter.  År 1907, då den svenske kungen Oscar II hade avlidit, gavs ingen bankett och 1924 ställdes den in eftersom inga nobelpristagare var närvarande i Stockholm.

Det 12 januari är det berbernas nyårsafton, Yennayer, och det blir år 2967 enligt berbernas tideräkning när den julianska kalendern räknar år 2017. Det firas med fester och familjemåltider. Yennayer är den enda icke-muslimska gemensamma festen för alla nordafrikanska folk.

Berbernas flagga

Berber – på berbiska språket Amazigh i singular och Imazighen i plural – är ett av världens äldsta folkslag och har levt i flera tusen år i Norra Afrika, från Kanarieöarna i väst till Egypten i öst. De är främst bosatta i Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Sahara. Liksom berberna är uppdelade i flera etniska grupper, är även språken uppdelade i cirka trettio olika språk som tillhör den afroasiatiska språkgrenen. Omkring 20 miljoner människor talar något berberspråk, men det totala antalet berber i världen är betydligt fler.

Huvuddelen av berberna bor idag i Marocko och i Algeriet. Många finns även i Libyen och Tunisien plus i många länder världen över.

Ordet berber lär komma från arabiska barbari, ”ociviliserad”, ”främmande” och av grekiska, βάρβαρος bárbaros, ”främling”, ”icke-grek”, varifrån även ”barbar” kommit. Barbar har många andra folkslag kallats genom tiderna, men det är endast för berberna som ordet används idag.

Kollage av berber från Wikipedia: Ptolemaios av Mauretanien, forntida kung • Masinissa, forntida Nubisk kung • Juba I, kung av Nubidien • Tariq ibn Ziyad, berberfältherre, • Augustinus av Hippo, teolog och filosof • Ibn Battuta, forskningsresande och reseskildrare • Apuleius
Idir, romersk författare • Abd el-Kri´m, marockansk politiker och berberledare •Benboulaïd, algerisk berberledare, •Loreen, svensk sångerska • Hindi Zahra, fransk-marockansk sångerska • Karim Benzema, fransk fotbollsspelare • Zinedine Zidane, fransk fotbollsspelare

Yennayer firar övergången till det nya året enligt Imazighens urgamla kalender som följer årstidernas växlingar och växtperioderna och styr arbetet i jordbruket. I och med romarnas intåg infördes den Julianska kalendern, som berberna följer än i dag. I den motsvaras den 1 januari av den 13 januari i den gregorianska kalendern, den kalender som de flesta av jordens länder följer.

Yennayer kallas även för Thabburt u segwas som betyder dörren till nyåret.  Inför Yennayer ska gärna oavslutade arbeten och projekt bli klara, så att det nya året kan börja med nya krafter. Man kan ta tillfället i akt att måla om eller kasta gammalt och slitet och skaffa nytt. Det är också viktigt att både rengöra sig själv och bostaden.

I en del områden äter man endast vegetariska produkter på nyårsaftonen och sparar kötträtter till en större festmåltid på nyårsdagen. Torkad frukt och nötter äts dock i mängder.

I vissa områden i Algeriet (Oran) och Marocko (Berkane i Iznassen), undviker man att äta kryddig eller bitter mat för att det nya året inte ska bli eländigt. På en del håll i Marocko äter man ”de sju grönsakerna”, det vill säga enbart gröna växter.

Maten som serveras ska symbolisera rikedom, fertilitet och överflöd. Firandet är även symboler för att förhindra svält, vara ett gott omen för framtiden och varmt välkomna de osynliga krafter som berberna trodde på.

Hela familjen samlas och äter couscous – gärna med kyckling – Uftiyen (en soppa gjord på kikärtor, bönor och ärtor), Talabagat (köttfärs) serverad med aghaghe (en dryck), Tagalla (bröd), Tighrifin (pannkakor), kakor och diverse munkar och godsaker som torkade frukter, russin, fikon, mandel, hasselnötter, dadlar med mera.

Traditionellt offras ett djur per familjemedlem, en tupp för män, en höna för kvinnor och både en tupp och en höna för gravida kvinnor för att inte glömma det ofödda barnet. Om man inte har råd med kött symboliseras varje familjemedlem av ett ägg på en pastakrona.

Fira Yennayer med en smaskig couscous med kyckling

Den 26 januari firar Indien en av sina två nationaldagar. I januari firas att Indiens nya grundlag antogs det datumet 1950. Den andra nationaldagen firar självständigheten från Storbritannien den 15 augusti 1947. En tredje nationell helgdag infaller den 2 oktober för att högtidlighålla Mahatma Gandhis födelsedag.

Republikens dag firas i många av Indiens 28 delstaters

Rashtrapati Bhawan, presidentens bostad i Dehli

huvudstäder. Men huvudfirandet är koncentrerat till huvudstaden, New Delhi. En storslagen parad startar från Raisina Hill, den kulle

där den indiska presidentens officiella bostad Rashtrapati Bhawan ligger. Den går längs Rajpath, som betyder kungens gata, till India Gate.

Rajpath i Dehli med India Gate i fonden

India Gate är Indiens krigsmonumentbåge för att hedra dem som dog i första världskriget och andra anglo-afghanska kriget. Där finns också Indiens minnesmärke över den okända soldaten. Presidenten, premiärministern och andra höga tjänstemän i Indien deltar i firandet. Indiens fana vajar, nationalsången spelas och tal hålls.

Red Fort i Dehli

Paraden fortsätter till Red Fort (Lal Qila) som påbörjades av den moguliske kejsaren Shah Jahan 1638 och stod färdigt 1648. Efter 1857 när den Brittiska armén intog området användes fortet som högkvarter för Brittiska Indiska armén tills Indien blev självständigt 1947. Sedan 2007 finns det enorma sandstensfortet på Unescos världsarvslista.

I Indien finns en så stor mängd människor med olika både etnisk och religiös bakgrund att det inte finns en enda nationalrätt. I södra Indien är rätterna mer vegetariska än i norra, där kött ofta är en ingrediens. En gemensam nämnare för indisk mat är dock alla goda kryddor.

Därmed kan man väl vara fri att välja någon rätt man tycker om för att fira någon av Indiens två nationaldagar, den 26 januari och den 15 augusti eller på den tredje nationella helgdagen den 2 oktober. Vi har valt en egen favorit – kyckling tikka masala. Tikka betyder bit och masala är den typiska indiska kryddbandningen garam masala. Eller så kan en vegetarisk rätt som den goda rödalinsgrytan daal passa. Som efterrätt kan man till exempel göra Kulfi, indisk glass med pistagemandel. Som efterrätt kan man till exempel göra Kulfi, indisk glass med pistagemandel.

Den 26 januari firar Australien nationaldag till minne av att brittiska båtar, The First Fleet,  år 1788 anlände till Port Jackson, som nu är en del av Sydneys hamnområde. The First Fleet var elva fartyg med straffångar från England, och deras ankomst till Australien blev starten på den engelska kolonisationen av landet.

Port Jackson 1788

Dagen kallas Australiendagen, Australia Day. Tidigare kallades den Anniversary Day eller Foundation Day. För många aboriginer är dagen dock inget att fira, tvärtom. Många australier ser det som att man firar hur aboriginernas kultur förstördes av brittiska kolonialister. De kallar den ofta Invasion Day.

Australia Day är en röd dag i almanackan och flaggan hissas, många har släktträffar, picknick i en park eller grillar. Parader anordnas, medborgarskapsceremonier hålls och på en del håll skjuts fyrverkerier upp.

Häromåret genomförde ett av Australiens största mediebolag, News Corp Australia, en undersökning om Australiens nationalrätt. På hemsidan röstades lammstek fram som Australiens nationalrätt, i konkurrens med köttpaj och grillad korv med bröd. Som efterrätt äts gärna pavlova.
Lammstek och sedan pavlova är en kombination god som någon för den som vill fira Australiens nationaldag. En annan variant är att slå till med australiska köttpaket.

Den 1 februari firas den vegetariska dagen. Under denna dag hoppar du över köttet för att göra en god gärning för djur och natur. Men att strunta i kött under en dag eller att överhuvudtaget inte äta kött alls väcker många känslor, både bland vegetarianer och köttproducenterna.

Denna dag, den vegetariska dagen,  är till för att vi ska göra djuren och naturen en gärning. De som har instiftat dagen anser att det finns många bra anledningar till att bli vegetarian. Det är jättegott, är hälsosammare än kött och man gör djuren en tjänst. Vidare är det miljövänligt, ett kilo kött innebär lika mycket koldioxiutsläpp som att köra bil 25 mil.

Vissa tycker det här är viktigt och firar denna dag varje vecka. Nyköpings kommun har till exempel infört köttfria onsdagar i skolorna, som ett sätt att minska påverkan på klimatet. Men att hoppa över köttet gör man inte ostraffat. Då kommer bönderna marscherande.  LRF beslutade sig för att göra en kupp och nu i veckan bjöd de eleverna på hamburgare utanför en av skolorna.
Enligt LRF:s ansvarige, Lovisa Norberg, gör de bara barnen en tjänst:

”Vi vill att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga”, säger hon till dagensmedia.se.

LRF tog visserligen avstånd från uttalandet, om att tjejer blir snyggare av att äta kött. Men står dock fortfarande fast vid att de tycker att svenska skolungdomar ska äta kött varje dag.

Att äta kött eller inte väcker känslor. Inför den här dagen bad jag några vänner motivera med tre meningar om varför de var vegiterianer. Jag fick uppsatser! Vissa åt bara vegetariskt, andra åt lite fisk. Två var vegetarianer av etiska skäl, det vill säga de var negativa till det sätt vi föder upp djur på. Det är inte värdigt. De tyckte också att vårt köttätande belastar miljön för mycket. En hade varit vegetarian sedan barnsben. Vid ett tillfälle hade föräldrarna serverat kött och hon hade blivit så äcklad att hon därför undvikit det sedan dess. Ingen tyckte att det var någon uppoffring eller att de på något sätt var ansträngande. Några av de som åt fisk gjorde det av sociala skäl, för att det var enklare för deras vänner. Hälsa och att det gjorde meditationen bättre var andra orsaker till varför man valde den gröna linjen.

Den som vill fördjupa sig i ämnet kan läsa två intressanta böcker.  Jonathan Safran Foer ”Äta djur” beskriver hur köttindustrin ser ut idag.  Även Lierre Keiths bok ”Vegomyten” är intressant. Hon är en före detta vegan som menar att en vegetarisk livsstil inte är hållbar i längden men inte heller den köttproduktion vi har idag.

För den som ändå vill fira denna dag finns det massor av goda rätter. Här ett tips på grönsaksfylld zucchini!

OBS! Den här artikeln publicerades 2014, men vi har valt att fortsätta uppmärksamma dagen på det här sättet!

Johan Ludvig Runeberg. Foto från Wikipedia

För att fira minnet av den finska nationalskalden Johan Ludvig Runeberg  firas Runebergsdagen den 5 februari i Finland och många äter Runebergsgtårtor den dagen. I år, 2017, var det 213 år sedan han föddes – och 140 år sedan han gick ur tiden.

Johan Ludvig Runeberg föddes den 5 februari 1804 i Jakobstad i Finland (som då ännu hörde till  Sverige) och han dog den 6 maj 1877 i Borgå. Diktverket Fänrik Ståls sägner hör till hans mest kända verk.

Det är allmän flaggdag den 5 februari. Många låter en ljusstake lysa i fönstret eller tänder ett eget ljus för nationalskalden Runeberg. Ofta firas dagen med Runebergstårtor, som egentligen är bakelser, samt diverse aktiviteter som skådespel och litterära aftnar runt om i landet.

Runebergstårtan, (finska: Runebergintorttu) har fått sitt namn efter skalden, som påstås dagligen ha ätit en dylik bakelse. I Wikipedia kan vi läsa att det också sägs att det var hans fru Fredrika Runeberg som uppfann bakelsen på 1850-talet, men att sanningshalten bakom detta har ifrågasatts. Sockerbagaren Lars Astenius bakade redan på 1840-talet en variant av ”Runebergs bakelser”.

På Huvustadsbladets hemsida hittade vi ett smakligt recept på Runebergstårta.

Shirazi
Foto: Lena Ahlström

3 tomater (fint tärnade)
1 gurka (fint tärnad)
1 rödlök (fint strimlade)
1 citron (saften)
3 msk olivolja
2 msk torkad mynta
1 tsk salt
1 tsk svartpeppar

Gör så här:

Tomater är inte bara goda, de är nyttiga också. De har visserligen lågt näringsvärde men det kompenseras med att de är rika på C-vitamin och andra vitaminer. Dessutom innehåller de mineralier som fosfor, magnesium, kalium och kalcium. Det finns även en tomatsåsens dag – den 9 mars.

Tomater till sås
Foto: Heléne Götberg

Forskning har också kunnat visat att tomaten innehåller ämnen som gör oss mer motståndskraftiga mot olika former av cancer, särskilt bra skyddar tomater mot prostatacancer. Det är ett  ämne i det röda pigmentet Lycopene som sägs motverka de fria radikaler dubbelt så effektivt som Beta-karoten. Detta finns också i tomater. Effekten lär finnas kvar även i tomatprodukter som tomatpasta, torkade tomater med mera. Det vill säga samtidigt som du äter din tomatsås kommer du även att få i dig skyddande ämnen.

Tomaten kommer ursprungligen från Sydamerika. Där har den odlats under lång tid. Den kom till Europa under 1500-talet, men användes i början mest som prydnadsbuske. Det betraktades länge som oätlig. På 1700- och 1800-talen trodde man att tomat var ett afrodisiakum och den kallades bland annat för Pomme d’amour, det vill säga kärleksäpple.

Tomater finns idag i ett otal former, storlekar och färger. Runda, päronformade, små och stora, röda, gula och vita. Tomater finns även att köpa i konservburk som krossade tomater, passerade tomater, hela skalade tomater. Passerade tomater är en flytande rinnande tomatmassa. Krossade tomater innehåller lite tomatbitar till skillnad från passerade tomater, där det inte finns några bitar alls. Soltorkade tomater är en ytterligare ett sätt att få i sig tomater. Dessa kan vara torkade som de är eller ligga i glasburk med olja.

Tomater i kulturen? Ja, det mest kända exemplet är väl filmen ”Stekta gröna tomater” på Whistle Stop Café, amerikansk långfilm från 1991, baserad på romanen Fried Green Tomatoes at Whistle Stop Café av Fannie Flagg. Fortfarande värd att se!

Här förmedlar vi ett recept på Färsk tomatsås . Kanske en lämplig rätt till Tomatsåsens dag, som infaller den 9 mars.

Klädd i grönt slipper hon bli nypt

St. Patrick’s Day är Irlands nationaldag och firas den 17 mars varje år. Det är en stor helgdag på Irland, men även i andra delar av världen dit många irländare emigrerat under årens lopp. St. Patrick’s Day firas flera dagar i samband med den egentliga dagen. 

Irländsk folkmusik på scenen för folk & världsmusik Stallet

I Stockholm arrangerar Irländska ambassaden och Svensk-irländska föreningen en rad aktiviteter i samband med nationaldagen. Läs mer här. Författare läser poesi med musikaliska inslag och irländska pubar arrangerar tävlingar av olika slag. Parad till säckpipemusik och irländsk folkmusik på scenen för folk & världsmusik Stallet är andra inslag.

Den irländska gruppen i Göteborg har bjudit in den prisbelönta irländska poeten Paul Muldoon till en uppläsning på Göteborgs universitet.

Tack vare de många irländska pubarna i Sverige, som firar dagen stort, är det allt fler som uppmärksammar den irländska nationaldagen.

Vem var då St. Patrick? 

Frågar du en irländare kanske du får svaret att St. Patrick en gång i tiden förvisade alla ormar från Irland. Men detta är bara en folksaga.

St. Patrick’s Day firas till minne av  skyddshelgonet Patrick

St. Patrick är egentligen ett helgon inom Kristendomen. Han ska ha fötts i Storbritannien, men tillfångatagits och förts till Irland. Efter flera år i fångenskap på Irland ska han ha lyckats fly tillbaka till Storbritannien, men återvänt till Irland som missionär för Kristendomen. Det sägs att St. Patrick dog den 17 mars och att firandet av nationaldagen därför sker detta datum.

Treklövern symboliserar korset och den välsignade trefaldigheten

Den irländska treklövern symboliserar korset och den välsignade trefaldigheten. Enligt myten ska St. Patrick hållit upp en treklöver i en av sina predikningar. Klöverblad symboliserar också St. Patrick’s Day. En tradition är att bära gröna kläder eller gröna accessoarer på nationaldagen. Om man ser någon som varken bär det ena eller andra har man enligt tradition tillåtelse att nypa dem.

På St. Patrick’s Day passar en irländsk mustig gryta, Irish stew. Gör gärna även tillbehören Colcannon – irländskt potatismos med kål samt
Irländskt sodabröd.

Centrum i Arubas huvudstad Oranjestad

 Den 18 mars är nationell helgdag då Arubas hissade flagga i blått, gult, rött och vitt syns överallt. Många arubanerna, vuxna såväl som barn, har förberett sig med att komponera egna sånger som de kan hylla flaggan och ön med under nationaldagen.

Aruba, en liten ö i Karibien

Aruba är tre mil lång och en mil bred, med en total yta på 181 km². Den ligger utanför orkanbältet och har till skillnad från många andra karibiska öar ett torrt klimat med väldigt få regndagar. På sydvästkusten ligger huvudstaden Oranjestad och kilometerlånga, vita sandstränder.

Inlandet upptas till stor del av nationalparken Arikok, en ökenlik miljö med ett mångfacetterat djur- och växtliv samt dramatiska klippformationer.

Längs den nordöstra kustlinjen växer fofoti-trädet som effektfullt böjts mot söder av den ständiga passadvinden.

På Aruba lever människor från många nationer. Vid en undersökning för några år sedan räknade man till 92 olika nationaliteter på ön.

Matkulturen är därför mycket varierad. Fisk, skaldjur och grönsaker är basföda. Så varför inte välja en Pisca den foil (fisk i folie) när nationaldagen ska firas.

Romernas flagga

Romernas internationella dag (nationaldag) firas till minne av den första romska kongressen som ägde rum i London 1971. 

Den 7-12 april 1971 samlades representanter från fjorton länder tillsammans med Indiens delegation, Världskyrkorådet och representanter från forna Sovjetunionen i London för att diskutera romernas framtid.

Initiativtagare bakom denna första internationella romska kongress var Grattan Puxon, Donald Kenrick, Mateo Maximoff och Jarko Jonavovic med flera.

Under mötet omvandlades den dåvarande Internationella zigenarkommittén till International Romani Union (IRU). Man beslutade att den 8 april skulle vara romernas internationella dag (nationaldag). De blågröna färgerna i flaggan hade antagits vid en kongress i Bukarest redan 1933. För att understryka romernas historiska koppling till Indien enades man om att lägga till ett hjul. Det röda hjulet symboliserar även vandringen från Indien samt romernas framåtskridande. Den blå färgen symboliserar himlen (andliga värden) medan den gröna färgen symboliserar jorden.

Vid kongressen antogs även en nationalhymn Gelem, gelem  (Jag vandrade och vandrade …). Melodin är traditionell och texten är skriven av Jarko Jovanovic.

Romsk mat är kryddstark. Här finns ett recept på Bokoli – romskt matbröd med sidfläsk/bacon. Britt-Inger Lundqvist i Skellefteå delar med sig av ett recept på Rumänska kåldolmar, som hon tycker kan vara en lämplig varmrätt på romernas dag.

Utbildningsmaterial till den som vill motverka antiziganism.

Detta händer i Malmö den 8 april.

Källa: minoritet.se.

Surdegsbröd på stenungsmalet råg och vete
Foto: Lena Ahlström

Den andra lördagen i april är det Surdegens dag. Och hur firar man den? Kanske genom att baka lite surdegsbröd, surdegspizza, surdegsfrallor eller kanske surdegsbaguetter! Det går förstås också bra att köpa.
Man får självklart äta det precis som man vill till soppa, med gott pålägg på eller varför inte doppa det i olika sorters vinäger eller olivoljor?

Surdegens dag har tillkommit på ett initiativ av DesK  (Désirée), värd för  ”Matbröd i Fokus” och ”Matlust iFokus”,  har tillsammans med sina medarbetare tagit initiativ till Surdegsdagen.

I Europa varierar brödkulturen mycket beroende på var man befinner sig. I de östra och norra delarna av Europa äts traditionellt mycket rågbröd. I de västra och södra delarna äts istället nästan uteslutande vitt bröd. Detta beror bland annat på växtlighet och historia.

En surdegsgrund är en blandning av mjöl och vatten. När dessa ämnen blandas aktiveras mjölets mikroorganismer och då bildas mjölksyra- och ättiksyrabakterier, vilka gör degen sur. Utöver dessa bildas de jästarter som ger jäseffekt. När blandningen har fått stå ett antal dagar är den så pass sur att elakartade bakterier inte kan leva i den.

Olika ämnen som honung, yoghurt och äpple kan tillsättas surdegsgrunden för att öka dess aktivitet. Användning av ekologiska mjöl, stenmalda mjöl eller fullkornsmjöl vid tillverkningen av den underlättar processens igångsättning.

Här får ni ett surdegsreceptet som jag har testat mig fram till. En enkel variant som kräver ett minimum av insatser. Om surdegsgrunden görs två dagar före Surdegens dag, kan brödet bakas på Surdegens dag som infaller den andra lördagen i april.
Kenneths surdegsbröd kan vi också rekommendera. Fast Kenneths surdeg är en variant med tillsats av en mindre mängd jäst, så lite fusk är det allt.

Under Songkran kan det hända att man blir dyblöt

Det thailändska nyåret, Songkran firas den 13-15 april och enligt traditionen slänger man stora mängder vatten på varandra för att möta det nya året ren och lycklig.

Allt från vattenpistoler till hinkar används. Att visa uppskattning för släkten är en annan viktig del av firandet. Många passar på att besöka sina äldre släktingar denna helg. Buddhister besöker templen och häller vatten på Buddha-figurer och i munkarnas händer för att visa sin respekt.

Thaidans på Östasiatiska museet

Snabb och enkel tillagning
Thailändsk matlagning bygger på tre viktiga hörnstenar: färska råvaror, balanserade smaker och snabb tillagning. Grönsaker ingår alltid som bas. Sedan lägger man till kött, fisk, fågel eller skaldjur. Den snabba tillagningen är viktig. Så behålls fräschör och krispighet i alla råvaror.

Thai, betyder fri på thailändska och de thailändska kockarna använder de råvaror som finns tillgängliga för tillfället. Smaksättningen är nästan alltid densamma. Liksom kryddorna. I den thailändska matlagningen används ofta chili, ingefära, galanga, koriander, citrongräs, kaffirblad och vitlök. Man blandar sin egen currypasta och smaksätter maten med fisksås, ostronsås och sötsursås.

Den thailändska maten är enkel att laga. Tack vare att den innehåller lite fett och mycket frukt och grönsaker är den också relativt nyttig. Här är ett recept på Grönsakswok med broccoli, morötter och champinjoner, som kan varieras med skaldjur, fisk, kött och fågel.

Nyåret Song kran firas i många länder i Sydostasien till exempel Thailand, Burma, Laos och Kambodja. Läs mer om hur Johan Bünger firar det med sin kambodjanska familj. Krabba tillhör nyårsfirandet i Kambodja. Vårrullar kan kombineras i all oändlighet. Vi föreslår vårrullar med krabba.

Källor:
http://www.hostelworld.com/
http://songkran2014.com/when-is-songkran-2014-thai-new-year-2014/
http://www.phiphi-island.nu/meny.html
http://www.santamariaworld.com

För att få ordning på livet har människor i alla tider haft ett behov av att strukturera tillvaron. Då hjälper årstiderna oss att dela upp året i greppbara enheter. För norra Europas del är det vanligast att vinterhalvåret löper från november till april och sommarhalvåret från maj till oktober. Nu firar vi sommarens ankomst.

Bild på valborgsmässoeld lånad från Wikipedia

Men varför eldar vi majbrasor?
Här tycks magi och pragmatism gå hand i hand. I brytningstiden mellan sommar och vinter har det funnits föreställningar om att onda och magiska krafter varit i rörelse.

Till sommarhalvårets slut – 31 oktober – firas i den anglosaxiska världen Halloween, som har sitt ursprung i den keltiska festen Samhain. Förr trodde man att döda människor vandrade och man tände eldar för att de skulle hitta tillbaks till sina gravar. På motsvarande sätt har 30 april i keltisk tradition firats som vinterns sista dag, Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld.

I Tyskland firas den 30 april Walpurgisnacht – den natt då häxorna far till Blocksberg. Medan de svenska häxorna far till Blåkulla redan på skärtorsdagen.

Jan-Öjvind Swah och Albert Eskeröd vägleder oss
Att tända eldar på Valborgsmässoaftonen är en sed som kan ha sitt ursprung hos tyska köpmän och importerades till Sverige under 17- och 1800-talen. Jan-Öjvind Swahn skriver dock i sin bok Svenska traditioner:

 ”Men troligt är dock att den här vackra seden ändå har ett äldre, inhemskt förflutet. Somliga folklorister har hävdat att det ytterst skulle röra sig om keltiskt, närmast irländskt ursprung, I det fordom keltiska Västeuropa var 1 maj sommarhalvårets första och firades inte minst med bål.”

Även Albert Eskeröd är inne på samma linje då han i sin bok Årets fester menar att valborgseldarna har andra, mer praktiska, orsaker. I skiftet mellan april och maj var det vanligt att djuren släpptes ut på bete. Då användes eldarna för att skrämma bort rovdjur. Dessutom behövde slåttermarkerna röjas och riset eldas upp. Albert Eskeröd:

”Det omvittnas också ofta att man till valborgsmässoelden tog allt det torra riset från vinterns lövfoder. Då djuren släpptes ut och det inte blev mer ris, var det en praktisk åtgärd att elda upp det. /../ Med tanke på de magiska spekulationer, som ofta knyts till ingångsdagar för nya perioder av året, ligger det nära till hans att särskild skyddsmagi inför djuren betesgång kommit att tillämpas här.”

Champagne att fira med vid valborgsmässoelden.           Foto: Lena Ahlström

Fira med Champagne?
Vare sig det är tyska köpmän eller svenska bönder som ligger bakom valborgseldarna kan vi nog ändå konstatera att firandet av sista april som vinterns sista dag finns i en rad olika kulturer och epoker. I Sverige firar vi med att sjunga in våren, gärna vid en eld tillsammans med släkt och vänner. Kanske också genom att skåla med ett glas Champagne. Det lär motverka åldersrelaterade minnesproblem.

Exempel på varmrätter som kan tillagas i förväg och bara värmas upp är Auberginegratäng med mozarella och parmesan och Squashpaj med rom.

Paj, pesto och te av nässlor kanske vi kan tänka oss. Men nämner jag dessert kanske det börjar klia i halsen. Nässlor kan användas i de flesta maträtter. Och nu är det läge för vårens första nässelsoppa, gärna med ägghalvor i, smakrik och nyttig. Förresten, varför inte pröva en pesto på nässlor. Här har vi hittat ett recept på pesto med ramslök på Husmor Lisas blogg.

Nässelsoppa Foto: Lena Ahlström

Nässlan är en gammal medicinalväxt som innehåller många nyttiga ämnen. Enligt Aftonbladet ”innehåller nässlan vitaminer som karotin (A-vitamin), kalk, kisel, garvämnen, organiska syror, järn, klorofyll och glucokinin. Därtill stimulerar den ämnesomsättningen och är bra mot oren hy och hudsjukdomar.”

Nässlan har även använts som ämne i mjukgörande krämer, schampo och växtgödning.

Brännässlans nyttor tycks vara oändliga
I gamla tider var nässlan i viss mån en livlina vid den här tiden på året, på våren, då matförråden sinat och inget annat ännu hunnit växa upp.

Nässlan har också under årtusenden varit en viktig spånadsväxt. Stjälken användes för att producera garn, tråd, rep, vävnader och papper. Nässlor rötades (syrefri nedbrytning) och bearbetades till fibrer precis som man gör med lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna, men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg. Roten användes ibland till textilfärgning.

Nässlan värdväxt för fjärilar
För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka. Brännässlor kan även användas till gödning av andra grödor. Man lägger nässlor i vatten och låter det dra några dagar. Dessutom är brännässlan värdväxt för flera insekter, inte minst fjärilar som nässelfjärilen och kartfjärilen.

Nässlor brukar finnas överallt när man inte vill ha dem. Men när man vill plocka dem är de plötsligt svåra att hitta. Leta där jorden är fet och näringsrik. Ha gärna handskar och en sax i beredskap så att plockningen går snabbt och smärtfritt.

Brännässlor Foto: Mikael Ahlström

Runt månadsskiftet april/maj när skotten tittar upp ur marken kan den första skörden skördas. Men det går även att knipsa av den översta bladställningen när nässlan vuxit till sig.

Undvik att plocka nässlor vid gödselstackar, vägkanter och intill åkrar. De nässlorna kan innehålla gifter och alltför mycket kväve.