Veckan mellan jul och nyår firar många miljoner människor runt om i världen Kwanzaa, den kanske yngsta högtiden av alla. Kwanzaa skapades 1966 av Maulana Karenga, afroamerikan och professor i afrikanska studier vid California State University i Long Beach.

Kwanzaas grundare Maulana Karenga i mitten och hans fru Tiamoyo till vänster, med andra högtidsfirare

1960-talet var en period med mycket sociala och politiska oroligheter I USA, när miljoner amerikaner krävde sina medborgerliga rättigheter. Samtidigt var detta en hoppfull tid för många afroamerikaner. Landet förflyttade sig sakta från att vara segregerat. Den här tiden innebar även en betoning av och stolthet över att vara färgad och de afrikanska rötterna.

Maulana Karenga instiftade den sju dagar långa sociala högtiden för att ge svarta ett alternativ till de existerande högtiderna. Han placerade högtiden från 26 december till 1 januari – veckan mellan jul och nyår. Grundaren tänkte sig att det skulle vara en social högtid mer än en religiös sådan.

Tanken var att människor av afrikansk härkomst skulle fira sin svarta identitet, uppmuntra sammanhållning och bevara afrikansk kultur. Karenga kombinerade flera olika afrikanska folks skördefester, såsom från Ashanti och Zulu, när han la grunden för Kwanzaa.

Sedan Kwanzaa grundades har högtiden spritt sig och firas i dag av miljontals människor världen över. Festens namn kommer ursprungligen från språket swahilis ”matunda ya kwanza”, som betyder första frukterna.

Varje familj firar Kwanzaa på sitt eget sätt, men ofta med sång, dans och afrikanska trummor, berättelser, poesiläsning, och en stor fest, Karamu, som hålls den 31 december. Idag firar många afroamerikanska familjer Kwanzaa tillsammans med jul och nyår. Ofta finns både julgranar och kinaras, den traditionella ljusstaken, i hem där Kwanzaa firas.  För människor som firar båda helgdagar är Kwanzaa en möjlighet att införliva delar av deras särskilda etniska arv i firandet av julen.

En viktig tradition är att låta en bägare som symboliserar enande gå runt. Familjemedlemmar och gäster dricker ur bägaren för att minnas sina förfäder.

Kinaraljusstaken och annat som hör Kwanzaafirandet till. Foto Dreamstime

Kinara, en ljusstake med plats för sju ljus, är också viktig representerar alla afrikaners rötter. De sju ljusen representerar kwanzaas sju principer.

Under högtidens sju kvällar samlas familjen och ett barn tänder ett av ljusen på Kinara och innebörden av Kwanzaa diskuteras. De sju ljusen representerar Kwanzaas sju principer, Nguzo Saba (sju principer på swahili). De handlar om afrikansk kulturs värden som bidrar till att bygga upp och stärka gemenskap bland afroamerikaner.

Den första kvällen tänds det svarta ljuset i mitten och principen om Umoja (enhet) diskuteras. Det symboliserar strävan efter att hålla ihop i familjen, samhället, nationen och släktet.

På ena sidan om det svarta står tre röda ljus som symboliserar

En kvinna tänder Kinaraljusstaken
Foto Wikipedia

Kujichagulia (självbestämmande) – handlar om att definiera, namnge och skapa för sig själva, och tala för sig. Ujamaa (kooperativ ekonomi) – handlar om att underhålla och driva butiksrörelser och andra företag och att dra nytta av dem tillsammans. Samt Kuumba (kreativitet) – som handlar om att alltid göra så mycken man kan, på det sätt man kan, för att lämna samhället vackrare och värdefullare än vi ärvde det.

På den andra sidan om det svarta ljuset står tre gröna som symboler för Ujima (kollektivt arbete och ansvar) – som handlar om att bygga och underhålla samhället tillsammans och gemensamt lösa problem. Nia (ändamål) – som handlar om att göra byggandet och utvecklingen av samhället till ett kollektivt kall för att återställa afrikaners traditionella betydelse. Samt Imani (tro) – som handlar om att av hela sitt hjärta tro på sitt folk, sina föräldrar, sina lärare, sina ledare, och rättfärdighet i och seger för sin kamp.

Kwanzaas officiella färger är rött, grönt och svart. Det är afroamerikernas flaggas (bendara) färger som utformades av Marcus Garvey, grundare av den moderna Black Nationalist Movement. Rött symboliserar fortsatt kamp för afroamerikanerna, svart symboliserar deras ansikten och grönt hopp och ambitioner för framtiden.

Det finns ingen speciellt föreskriven mat för Kwanzaa.

Black eyed peas (svartögda bönor) Foto Wikipedia

Traditionell mat lagas liksom okra, black eyed peas (svartögda bönor), och jordnötter. All mat som slavarna kan ha fört från Afrika kan användas i firandet. Okra är en ört med ursprung i tropiska Afrika. Den omogna frukten äts rå eller kokad.

Rå okra
Foto Wikipedia

Hela växten kan användas för redning av såser.

Här förmedlar jag gärna Marcus Samuelssons recept på Hoppin´ John. Läs mer om Marcus Samuelsson på hans hemsida

Det 12 januari är det berbernas nyårsafton, Yennayer, och det blir år 2966 enligt berbernas tideräkning när den julianska kalendern räknar år 2016. Det firas med fester och familjemåltider. Yennayer är den enda icke-muslimska gemensamma festen för alla nordafrikanska folk.

Berbernas flagga

Berber – på berbiska språket Amazigh i singular och Imazighen i plural – är ett av världens äldsta folkslag och har levt i flera tusen år i Norra Afrika, från Kanarieöarna i väst till Egypten i öst. De är främst bosatta i Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Sahara. Liksom berberna är uppdelade i flera etniska grupper, är även språken uppdelade i cirka trettio olika språk som tillhör den afroasiatiska språkgrenen. Omkring 20 miljoner människor talar något berberspråk, men det totala antalet berber i världen är betydligt fler.

Huvuddelen av berberna bor idag i Marocko och i Algeriet. Många finns även i Libyen och Tunisien plus i många länder världen över.

Ordet berber lär komma från arabiska barbari, ”ociviliserad”, ”främmande” och av grekiska, βάρβαρος bárbaros, ”främling”, ”icke-grek”, varifrån även ”barbar” kommit. Barbar har många andra folkslag kallats genom tiderna, men det är endast för berberna som ordet används idag.

Kollage av berber från Wikipedia: Ptolemaios av Mauretanien, forntida kung • Masinissa, forntida Nubisk kung • Juba I, kung av Nubidien • Tariq ibn Ziyad, berberfältherre, • Augustinus av Hippo, teolog och filosof • Ibn Battuta, forskningsresande och reseskildrare • Apuleius
Idir, romersk författare • Abd el-Kri´m, marockansk politiker och berberledare •Benboulaïd, algerisk berberledare, •Loreen, svensk sångerska • Hindi Zahra, fransk-marockansk sångerska • Karim Benzema, fransk fotbollsspelare • Zinedine Zidane, fransk fotbollsspelare

Yennayer firar övergången till det nya året enligt Imazighens urgamla kalender som följer årstidernas växlingar och växtperioderna och styr arbetet i jordbruket. I och med romarnas intåg infördes den Julianska kalendern, som berberna följer än i dag. I den motsvaras den 1 januari av den 13 januari i den gregorianska kalendern, den kalender som de flesta av jordens länder följer.

Yennayer kallas även för Thabburt u segwas som betyder dörren till nyåret.  Inför Yennayer ska gärna oavslutade arbeten och projekt bli klara, så att det nya året kan börja med nya krafter. Man kan ta tillfället i akt att måla om eller kasta gammalt och slitet och skaffa nytt. Det är också viktigt att både rengöra sig själv och bostaden.

I en del områden äter man endast vegetariska produkter på nyårsaftonen och sparar kötträtter till en större festmåltid på nyårsdagen. Torkad frukt och nötter äts dock i mängder.

I vissa områden i Algeriet (Oran) och Marocko (Berkane i Iznassen), undviker man att äta kryddig eller bitter mat för att det nya året inte ska bli eländigt. På en del håll i Marocko äter man ”de sju grönsakerna”, det vill säga enbart gröna växter.

Maten som serveras ska symbolisera rikedom, fertilitet och överflöd. Firandet är även symboler för att förhindra svält, vara ett gott omen för framtiden och varmt välkomna de osynliga krafter som berberna trodde på.

Hela familjen samlas och äter couscous – gärna med kyckling – Uftiyen (en soppa gjord på kikärtor, bönor och ärtor), Talabagat (köttfärs) serverad med aghaghe (en dryck), Tagalla (bröd), Tighrifin (pannkakor), kakor och diverse munkar och godsaker som torkade frukter, russin, fikon, mandel, hasselnötter, dadlar med mera.

Traditionellt offras ett djur per familjemedlem, en tupp för män, en höna för kvinnor och både en tupp och en höna för gravida kvinnor för att inte glömma det ofödda barnet. Om man inte har råd med kött symboliseras varje familjemedlem av ett ägg på en pastakrona.

Fira Yennayer med en smaskig couscous med kyckling

Den 26 januari firar Indien en av sina två nationaldagar. I januari firas att Indiens nya grundlag antogs det datumet 1950. Den andra nationaldagen firar självständigheten från Storbritannien den 15 augusti 1947. En tredje nationell helgdag infaller den 2 oktober för att högtidlighålla Mahatma Gandhis födelsedag.

Republikens dag firas i många av Indiens 28 delstaters

Rashtrapati Bhawan, presidentens bostad i Dehli

huvudstäder. Men huvudfirandet är koncentrerat till huvudstaden, New Delhi. En storslagen parad startar från Raisina Hill, den kulle

där den indiska presidentens officiella bostad Rashtrapati Bhawan ligger. Den går längs Rajpath, som betyder kungens gata, till India Gate.

Rajpath i Dehli med India Gate i fonden

India Gate är Indiens krigsmonumentbåge för att hedra dem som dog i första världskriget och andra anglo-afghanska kriget. Där finns också Indiens minnesmärke över den okända soldaten. Presidenten, premiärministern och andra höga tjänstemän i Indien deltar i firandet. Indiens fana vajar, nationalsången spelas och tal hålls.

Red Fort i Dehli

Paraden fortsätter till Red Fort (Lal Qila) som påbörjades av den moguliske kejsaren Shah Jahan 1638 och stod färdigt 1648. Efter 1857 när den Brittiska armén intog området användes fortet som högkvarter för Brittiska Indiska armén tills Indien blev självständigt 1947. Sedan 2007 finns det enorma sandstensfortet på Unescos världsarvslista.

I Indien finns en så stor mängd människor med olika både etnisk och religiös bakgrund att det inte finns en enda nationalrätt. I södra Indien är rätterna mer vegetariska än i norra, där kött ofta är en ingrediens. En gemensam nämnare för indisk mat är dock alla goda kryddor.

Därmed kan man väl vara fri att välja någon rätt man tycker om för att fira någon av Indiens två nationaldagar, den 26 januari och den 15 augusti eller på den tredje nationella helgdagen den 2 oktober. Vi har valt en egen favorit – kyckling tikka masala. Tikka betyder bit och masala är den typiska indiska kryddbandningen garam masala. Som efterrätt kan man till exempel göra Kulfi, indisk glass med pistagemandel.

Den 1 februari firas den vegetariska dagen. Under denna dag hoppar du över köttet för att göra en god gärning för djur och natur. Men att strunta i kött under en dag eller att överhuvudtaget inte äta kött alls väcker många känslor, både bland vegetarianer och köttproducenterna.

Denna dag, den vegetariska dagen,  är till för att vi ska göra djuren och naturen en gärning. De som har instiftat dagen anser att det finns många bra anledningar till att bli vegetarian. Det är jättegott, är hälsosammare än kött och man gör djuren en tjänst. Vidare är det miljövänligt, ett kilo kött innebär lika mycket koldioxiutsläpp som att köra bil 25 mil.

Vissa tycker det här är viktigt och firar denna dag varje vecka. Nyköpings kommun har till exempel infört köttfria onsdagar i skolorna, som ett sätt att minska påverkan på klimatet. Men att hoppa över köttet gör man inte ostraffat. Då kommer bönderna marscherande.  LRF beslutade sig för att göra en kupp och nu i veckan bjöd de eleverna på hamburgare utanför en av skolorna.
Enligt LRF:s ansvarige, Lovisa Norberg, gör de bara barnen en tjänst:

”Vi vill att ungarna ska få ordentligt med näring alla dagar. Det är särskilt viktigt för tjejer som växer, idrottar och ska bli snygga”, säger hon till dagensmedia.se.

LRF tog visserligen avstånd från uttalandet, om att tjejer blir snyggare av att äta kött. Men står dock fortfarande fast vid att de tycker att svenska skolungdomar ska äta kött varje dag.

Att äta kött eller inte väcker känslor. Inför den här dagen bad jag några vänner motivera med tre meningar om varför de var vegiterianer. Jag fick uppsatser! Vissa åt bara vegetariskt, andra åt lite fisk. Två var vegetarianer av etiska skäl, det vill säga de var negativa till det sätt vi föder upp djur på. Det är inte värdigt. De tyckte också att vårt köttätande belastar miljön för mycket. En hade varit vegetarian sedan barnsben. Vid ett tillfälle hade föräldrarna serverat kött och hon hade blivit så äcklad att hon därför undvikit det sedan dess. Ingen tyckte att det var någon uppoffring eller att de på något sätt var ansträngande. Några av de som åt fisk gjorde det av sociala skäl, för att det var enklare för deras vänner. Hälsa och att det gjorde meditationen bättre var andra orsaker till varför man valde den gröna linjen.

Den som vill fördjupa sig i ämnet kan läsa två intressanta böcker.  Jonathan Safran Foer ”Äta djur” beskriver hur köttindustrin ser ut idag.  Även Lierre Keiths bok ”Vegomyten” är intressant. Hon är en före detta vegan som menar att en vegetarisk livsstil inte är hållbar i längden men inte heller den köttproduktion vi har idag.

För den som ändå vill fira denna dag finns det massor av goda rätter. Här ett tips!

OBS! Den här artikeln publicerades 2014, men vi har valt att fortsätta uppmärksamma dagen på det här sättet!

Johan Ludvig Runeberg. Foto från Wikipedia

För att fira minnet av den finska nationalskalden Johan Ludvig Runeberg  firas Runebergsdagen den 5 februari i Finland och många äter Runebergsgtårtor den dagen. I år, 2016, var det 212 år sedan han föddes.

Johan Ludvig Runeberg föddes den 5 februari 1804 i Jakobstad i Finland (som då ännu hörde till  Sverige) och han dog den 6 maj 1877 i Borgå. Diktverket Fänrik Ståls sägner hör till hans mest kända verk.

Det är allmän flaggdag den 5 februari. Många låter en ljusstake lysa i fönstret eller tänder ett eget ljus för nationalskalden Runeberg. Ofta firas dagen med Runebergstårtor, som egentligen är bakelser, samt diverse aktiviteter som skådespel och litterära aftnar runt om i landet.

Runebergstårtan, (finska: Runebergintorttu) har fått sitt namn efter skalden, som påstås dagligen ha ätit en dylik bakelse. I Wikipedia kan vi läsa att det också sägs att det var hans fru Fredrika Runeberg som uppfann bakelsen på 1850-talet, men att sanningshalten bakom detta har ifrågasatts. Sockerbagaren Lars Astenius bakade redan på 1840-talet en variant av ”Runebergs bakelser”.

På Huvustadsbladets hemsida hittade vi ett smakligt recept på Runebergstårta.

Fettisdagen är den sista dagen före fastan enligt den kristna traditionen. Det är alltså den sista dagen att fira rejält om man påbörjar den fyrtio dagar långa fastan som avslutas till påsk. Eftersom fettisdagen infaller fyrtiosex dagar före påskdagen hänger datumet ihop med när påsken infaller. Påsken i sin tur infaller ju på olika datum varje år beroende på månens rörelse i förhållande till jorden. Fettisdagen kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.

Namnet fettisdag är bildat av ”fet” och ”tisdag”, där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594 och syftar på tisdagen efter fastlagssöndagen. Från början åts ”hetvägg” (bulle med mjölk) enbart på Fettisdagen men i och med reformationen släppte vi svenskar den traditionen och semlor började ätas varje tisdag mellan fettisdagen och påsk. Numera finns semlor att köpa i butikerna ända från årsskiftet och fram till påsk.

Om du vill baka egna semlor rekommenderar vi detta recept:

Ingredienser till 26 semlor
Vetedeg
150 g smör
5 dl mjölk
50 g jäst
1,5 dl strösocker
2 tsk stött kardemumma
0,5 tsk salt
15 dl vetemjöl (cirka 900 g)

Fyllning
400 g mandelmassa
1 nypa salt
1 skvätt mjölk
8 dl vispgrädde
1 ägg till pensling
Florsocker

Gör så här: 

1. Smält smöret. Tillsätt mjölken och värm blandningen till 37 grader. Smula ner jästen i en bunke och rör tills jästen löst sig. Tillsätt socker, kardemumma, salt och nästan allt vetemjöl, spara lite till utbakningen. Arbeta ihop till en deg och knåda den minst 5 min i köksassistent eller 10 min för hand. Låt degen jäsa till dubbel storlek övertäckt i 40 minuter eller i 25 grader i ugnen. Jäsningen är viktig för att semlorna ska bli fluffiga.
2. Ta upp degen på mjölad arbetsbänk och dela i 26 bitar. Rulla till runda bullar och lägg dem på plåtar med bakplåtspapper. Låt jäsa övertäckta ca 30 minuter. Sätt ugnen på 240 grader.
3. Grädda bullarna mitt i ugnen cirka 8 minuter tills de har blivit gyllenbruna. Låt kallna på galler.
4. Skär av topparna på bullarna och gröp ur innanmätet.
5. Rör innanmätet krämigt med riven mandelmassa, en nypa salt och en skvätt mjölk.
6. Fyll semlorna med mandelmassa, spritsa över grädde och lägg på locket. Pudra med florsocker.

Tomater är inte bara goda, de är nyttiga också. De har visserligen lågt näringsvärde men det kompenseras med att de är rika på C-vitamin och andra vitaminer. Dessutom innehåller de mineralier som fosfor, magnesium, kalium och kalcium. Det finns även en tomatsåsens dag – den 9 mars.

Tomater till sås
Foto: Heléne Götberg

Forskning har också kunnat visat att tomaten innehåller ämnen som gör oss mer motståndskraftiga mot olika former av cancer, särskilt bra skyddar tomater mot prostatacancer. Det är ett  ämne i det röda pigmentet Lycopene som sägs motverka de fria radikaler dubbelt så effektivt som Beta-karoten. Detta finns också i tomater. Effekten lär finnas kvar även i tomatprodukter som tomatpasta, torkade tomater med mera. Det vill säga samtidigt som du äter din tomatsås kommer du även att få i dig skyddande ämnen.

Tomaten kommer ursprungligen från Sydamerika. Där har den odlats under lång tid. Den kom till Europa under 1500-talet, men användes i början mest som prydnadsbuske. Det betraktades länge som oätlig. På 1700- och 1800-talen trodde man att tomat var ett afrodisiakum och den kallades bland annat för Pomme d’amour, det vill säga kärleksäpple.

Tomater finns idag i ett otal former, storlekar och färger. Runda, päronformade, små och stora, röda, gula och vita. Tomater finns även att köpa i konservburk som krossade tomater, passerade tomater, hela skalade tomater. Passerade tomater är en flytande rinnande tomatmassa. Krossade tomater innehåller lite tomatbitar till skillnad från passerade tomater, där det inte finns några bitar alls. Soltorkade tomater är en ytterligare ett sätt att få i sig tomater. Dessa kan vara torkade som de är eller ligga i glasburk med olja.

Tomater i kulturen? Ja, det mest kända exemplet är väl filmen ”Stekta gröna tomater” på Whistle Stop Café, amerikansk långfilm från 1991, baserad på romanen Fried Green Tomatoes at Whistle Stop Café av Fannie Flagg. Fortfarande värd att se!

Här förmedlar vi ett recept på Färsk tomatsås . Kanske en lämplig rätt till Tomatsåsens dag, som infaller den 9 mars.

Klädd i grönt slipper hon bli nypt

St. Patrick’s Day är Irlands nationaldag och firas den 17 mars varje år. Det är en stor helgdag på Irland, men även i andra delar av världen dit många irländare emigrerat under årens lopp. St. Patrick’s Day firas flera dagar i samband med den egentliga dagen. 

Irländsk folkmusik på scenen för folk & världsmusik Stallet

I Stockholm arrangerar Irländska ambassaden och Svensk-irländska föreningen en rad aktiviteter i samband med nationaldagen. Läs mer här. Författare läser poesi med musikaliska inslag och irländska pubar arrangerar tävlingar av olika slag. Parad till säckpipemusik och irländsk folkmusik på scenen för folk & världsmusik Stallet är andra inslag.

Den irländska gruppen i Göteborg har bjudit in den prisbelönta irländska poeten Paul Muldoon till en uppläsning på Göteborgs universitet.

Tack vare de många irländska pubarna i Sverige, som firar dagen stort, är det allt fler som uppmärksammar den irländska nationaldagen.

Vem var då St. Patrick? 

Frågar du en irländare kanske du får svaret att St. Patrick en gång i tiden förvisade alla ormar från Irland. Men detta är bara en folksaga.

St. Patrick’s Day firas till minne av  skyddshelgonet Patrick

St. Patrick är egentligen ett helgon inom Kristendomen. Han ska ha fötts i Storbritannien, men tillfångatagits och förts till Irland. Efter flera år i fångenskap på Irland ska han ha lyckats fly tillbaka till Storbritannien, men återvänt till Irland som missionär för Kristendomen. Det sägs att St. Patrick dog den 17 mars och att firandet av nationaldagen därför sker detta datum.

Treklövern symboliserar korset och den välsignade trefaldigheten

Den irländska treklövern symboliserar korset och den välsignade trefaldigheten. Enligt myten ska St. Patrick hållit upp en treklöver i en av sina predikningar. Klöverblad symboliserar också St. Patrick’s Day. En tradition är att bära gröna kläder eller gröna accessoarer på nationaldagen. Om man ser någon som varken bär det ena eller andra har man enligt tradition tillåtelse att nypa dem.

På St. Patrick’s Day passar en irländsk mustig gryta, Irish stew. Gör gärna även tillbehören Colcannon – irländskt potatismos med kål samt
Irländskt sodabröd.

Centrum i Arubas huvudstad Oranjestad

 Den 18 mars är nationell helgdag då Arubas hissade flagga i blått, gult, rött och vitt syns överallt. Många arubanerna, vuxna såväl som barn, har förberett sig med att komponera egna sånger som de kan hylla flaggan och ön med under nationaldagen.

Aruba, en liten ö i Karibien

Aruba är tre mil lång och en mil bred, med en total yta på 181 km². Den ligger utanför orkanbältet och har till skillnad från många andra karibiska öar ett torrt klimat med väldigt få regndagar. På sydvästkusten ligger huvudstaden Oranjestad och kilometerlånga, vita sandstränder.

Inlandet upptas till stor del av nationalparken Arikok, en ökenlik miljö med ett mångfacetterat djur- och växtliv samt dramatiska klippformationer.

Längs den nordöstra kustlinjen växer fofoti-trädet som effektfullt böjts mot söder av den ständiga passadvinden.

På Aruba lever människor från många nationer. Vid en undersökning för några år sedan räknade man till 92 olika nationaliteter på ön.

Matkulturen är därför mycket varierad. Fisk, skaldjur och grönsaker är basföda. Så varför inte välja en Pisca den foil (fisk i folie) när nationaldagen ska firas.

Under Songkran kan det hända att man blir dyblöt

Det thailändska nyåret, Songkran firas den 13-15 april och enligt traditionen slänger man stora mängder vatten på varandra för att möta det nya året ren och lycklig.

Allt från vattenpistoler till hinkar används. Att visa uppskattning för släkten är en annan viktig del av firandet. Många passar på att besöka sina äldre släktingar denna helg. Buddhister besöker templen och häller vatten på Buddha-figurer och i munkarnas händer för att visa sin respekt.

Thaidans på Östasiatiska museet

Förra söndagen, den 6 april, arrangerades thailändskt nyårsfirande på Östasiatiska museet i Stockholm. Bland aktiviteterna fanns Songkran ceremoni, thaidanser med ungdomar från den thailändska föreningen i Sverige, en teckningstävling, pyssel med thaikonst för barn och fika med thaisötsaker och thaimat.

Snabb och enkel tillagning
Thailändsk matlagning bygger på tre viktiga hörnstenar: färska råvaror, balanserade smaker och snabb tillagning. Grönsaker ingår alltid som bas. Sedan lägger man till kött, fisk, fågel eller skaldjur. Den snabba tillagningen är viktig. Så behålls fräschör och krispighet i alla råvaror.

Thai, betyder fri på thailändska och de thailändska kockarna använder de råvaror som finns tillgängliga för tillfället. Smaksättningen är nästan alltid densamma. Liksom kryddorna. I den thailändska matlagningen används ofta chili, ingefära, galanga, koriander, citrongräs, kaffirblad och vitlök. Man blandar sin egen currypasta och smaksätter maten med fisksås, ostronsås och sötsursås.

Den thailändska maten är enkel att laga. Tack vare att den innehåller lite fett och mycket frukt och grönsaker är den också relativt nyttig. Här är ett recept på Grönsakswok med broccoli, morötter och champinjoner, som kan varieras med skaldjur, fisk, kött och fågel.

Källor:
http://www.hostelworld.com/
http://songkran2014.com/when-is-songkran-2014-thai-new-year-2014/
http://www.phiphi-island.nu/meny.html
http://www.santamariaworld.com

För att få ordning på livet har människor i alla tider haft ett behov av att strukturera tillvaron. Då hjälper årstiderna oss att dela upp året i greppbara enheter. För norra Europas del är det vanligast att vinterhalvåret löper från november till april och sommarhalvåret från maj till oktober. Nu firar vi sommarens ankomst.

Bild på valborgsmässoeld lånad från Wikipedia

Men varför eldar vi majbrasor?
Här tycks magi och pragmatism gå hand i hand. I brytningstiden mellan sommar och vinter har det funnits föreställningar om att onda och magiska krafter varit i rörelse.

Till sommarhalvårets slut – 31 oktober – firas i den anglosaxiska världen Halloween, som har sitt ursprung i den keltiska festen Samhain. Förr trodde man att döda människor vandrade och man tände eldar för att de skulle hitta tillbaks till sina gravar. På motsvarande sätt har 30 april i keltisk tradition firats som vinterns sista dag, Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld.

I Tyskland firas den 30 april Walpurgisnacht – den natt då häxorna far till Blocksberg. Medan de svenska häxorna far till Blåkulla redan på skärtorsdagen.

Jan-Öjvind Swah och Albert Eskeröd vägleder oss
Att tända eldar på Valborgsmässoaftonen är en sed som kan ha sitt ursprung hos tyska köpmän och importerades till Sverige under 17- och 1800-talen. Jan-Öjvind Swahn skriver dock i sin bok Svenska traditioner:

 ”Men troligt är dock att den här vackra seden ändå har ett äldre, inhemskt förflutet. Somliga folklorister har hävdat att det ytterst skulle röra sig om keltiskt, närmast irländskt ursprung, I det fordom keltiska Västeuropa var 1 maj sommarhalvårets första och firades inte minst med bål.”

Även Albert Eskeröd är inne på samma linje då han i sin bok Årets fester menar att valborgseldarna har andra, mer praktiska, orsaker. I skiftet mellan april och maj var det vanligt att djuren släpptes ut på bete. Då användes eldarna för att skrämma bort rovdjur. Dessutom behövde slåttermarkerna röjas och riset eldas upp. Albert Eskeröd:

”Det omvittnas också ofta att man till valborgsmässoelden tog allt det torra riset från vinterns lövfoder. Då djuren släpptes ut och det inte blev mer ris, var det en praktisk åtgärd att elda upp det. /../ Med tanke på de magiska spekulationer, som ofta knyts till ingångsdagar för nya perioder av året, ligger det nära till hans att särskild skyddsmagi inför djuren betesgång kommit att tillämpas här.”

Champagne att fira med vid valborgsmässoelden.           Foto: Lena Ahlström

Fira med Champagne?
Vare sig det är tyska köpmän eller svenska bönder som ligger bakom valborgseldarna kan vi nog ändå konstatera att firandet av sista april som vinterns sista dag finns i en rad olika kulturer och epoker. I Sverige firar vi med att sjunga in våren, gärna vid en eld tillsammans med släkt och vänner. Kanske också genom att skåla med ett glas Champagne. Det lär motverka åldersrelaterade minnesproblem.

Paj, pesto och te av nässlor kanske vi kan tänka oss. Men nämner jag dessert kanske det börjar klia i halsen. Nässlor kan användas i de flesta maträtter. Och nu är det läge för vårens första nässelsoppa, gärna med ägghalvor i, smakrik och nyttig.

Nässelsoppa Foto: Lena Ahlström

Nässlan är en gammal medicinalväxt som innehåller många nyttiga ämnen. Enligt Aftonbladet ”innehåller nässlan vitaminer som karotin (A-vitamin), kalk, kisel, garvämnen, organiska syror, järn, klorofyll och glucokinin. Därtill stimulerar den ämnesomsättningen och är bra mot oren hy och hudsjukdomar.”

Nässlan har även använts som ämne i mjukgörande krämer, schampo och växtgödning.

Brännässlans nyttor tycks vara oändliga
I gamla tider var nässlan i viss mån en livlina vid den här tiden på året, på våren, då matförråden sinat och inget annat ännu hunnit växa upp.

Nässlan har också under årtusenden varit en viktig spånadsväxt. Stjälken användes för att producera garn, tråd, rep, vävnader och papper. Nässlor rötades (syrefri nedbrytning) och bearbetades till fibrer precis som man gör med lin. Fibrerna är mycket korta och svåra att spinna, men blandades ibland ut med lin. Nässelfibrerna spanns till ett fint tyg. Roten användes ibland till textilfärgning.

Nässlan värdväxt för fjärilar
För att hålla mal och skadeinsekter borta kan man ha en nässla i en blomkruka. Brännässlor kan även användas till gödning av andra grödor. Man lägger nässlor i vatten och låter det dra några dagar. Dessutom är brännässlan värdväxt för flera insekter, inte minst fjärilar som nässelfjärilen och kartfjärilen.

Nässlor brukar finnas överallt när man inte vill ha dem. Men när man vill plocka dem är de plötsligt svåra att hitta. Leta där jorden är fet och näringsrik. Ha gärna handskar och en sax i beredskap så att plockningen går snabbt och smärtfritt.

Brännässlor Foto: Mikael Ahlström

Runt månadsskiftet april/maj när skotten tittar upp ur marken kan den första skörden skördas. Men det går även att knipsa av den översta bladställningen när nässlan vuxit till sig.

Undvik att plocka nässlor vid gödselstackar, vägkanter och intill åkrar. De nässlorna kan innehålla gifter och alltför mycket kväve.

Relikerna efter skyddshelgonet Sant’ Ampelio bärs i procession genom Bordighera Foto: Maurizio Latella

I Italien har alla städer sitt eget skyddshelgon och i Bordighera i Ligurien firar man Sant’ Ampelio varje år den 14 maj. Med processioner och mässa, grillfest och dans innan Palmvandringen går av stapeln. Under vandringen bjuder lokala byalag på mer förtäring.

Sant’ Ampelio lär ha varit en eremit som kom till Ligurien från det antika Egypten cirka 400 år före Kristus.

– Man tror att det var han som förde med sig dadlar från palmer som sedan självsådde sig och är anledningen till det stora bestånd palmer som finns här idag, säger Anki Nordén Latella, som driver en B&B i Bordighera sedan över tio år.

Anki Nordén Latella tittar ut från Casa Albertieri Foto: Henrik Moberger

– Bärarna av Sant’ Ampelios reliker, iförda den traditionsenliga fiskarkostymen gungar fram genom staden med vad som ska föreställa helgonet och processionen avslutas med en öppen Santamessa vid havet. När man väl har återbördat de heliga relikerna till kyrkan Santa Maria Maddalena blir det fest i sakristian med prästerna och biskopen. Om allt går bra åker nattvardsvinet fram och man skålar för att ingen snubblat och att helgonet fortfarande är intakt.

Palmvandring med löptävling uppför
I anslutning till palmvandringen utgår en löptävling från Bordighera upp från kusten och genom de tre bergsbyarna Sasso, Vallebona och Borghetto. När startskottet går drar snabbt de tävlingssugna löparna iväg. Efter kommer flanörer och barnfamiljer som vill ta det lugnt och ser firandet mer som en söndagsutflykt. Längs vägen serveras tilltugg som pizza, focaccia, vin och dryck och väl i mål bjuds alla på en tallrik pasta. Leden är 10 km lång och går upp till 300 m över havet.

Vandring ovanför Bordighera Foto: Maurizio Latella

Vandringen går via Il Beodo, en stig som följer den antika vattenleden från romartiden. Den börjar där gamla stan slutar och ringlar sig in mellan odlingslotter och palmer. På bara några minuter ändrar omgivningen karaktär och plötsligt går vandringsleden långt ute på landet fast det bara är några minuter ner till den väl trafikerade via Aurelia, kustvägen som leder hela vägen ända ner till Rom.

Vandringspaus med ansjovispizza och vin
Bakom kapellet Madonna della Neve, ungefär en timme från start, ligger första rastplatsen. Där bjuder byns byalag på ansjovispizzan, Sardenaira, och olivoljedrypande salt mjuk focaccia. Sedan häller bjuds generöst på vin i plastmuggar för att vandrarna ska få släcka törsten. Det är välbehövligt att få vila en stund i skuggan efter rätt så brant stigning upp och den ljumma jodrika medelhavsvinden torkar bort de sista svettpärlorna i pannan på vandrarna. Runt 3 timmar senare går vandrarna i mål i La Marcia delle Palme!

Casa Albertieri är en familjär B&B som ligger i Bordigheras äldsta stadsdel Foto: Maurizio Latella

En sångstund på Colla Bellas höjd
Bordighera ligger utmed italienska Rivieran och nås på ungefär en timme med bil eller tåg från Nice. Där bor Anki Nordén Latella och där ligger hennes Casa Albertieri B&B.

Den som vill tillbringa en ”Slowhelg” här kan se fram emot en njutningsfylld helg med lugna aktiviteter och massor av god traditonellt lagad mat på familjedrivna restauranger.

Ibland kan det hända att sånghäftet åker fram under en vandring till Colla Bellas höjd. Här är början av ”Fritiof i Arkadien” som Evert Taube skrev 1938:

”På Colla Bellas höjd där geten skuttar
och glesa furor skugga ginst och sand,
där finns en grön oas, en äng som sluttar
ner mot en vindal och en palmklädd strand.”

Anki anordnar även vandringsresor i kombination med andra aktiviteter som matlagning, vinprovningar, yoga med mera.

Baku, huvudstad i Azerbajdzjan Bilden lånad från SvenskaFans.com

Den 28 maj firar Azerbajdzjan minnet av självständigheten från Ryssland 1918. Platsen där Azerbajdzjan ligger har varit bebodd sedan stenåldern och landets historia är därmed också en av världens äldsta. Redan hundratals år före vår tideräkning fanns kungariken och utvecklade samhällen i Azerbajdzjan.

Genom tiderna har Azerbajdzjan också varit föremål för många krig och konflikter, vilka slutligen utmynnade i att det dåvarande Ryska imperiet ockuperade stora delar av Azerbajdzjan under slutet av 1700-talet. Azerbajdzjan skulle förbli en del av Ryssland fram till slutet av första världskriget, då imperiet slutligen föll sönder. Freden blev dock kort och häftiga strider, främst om landets många naturtillgångar, utspelades under andra världskriget.

Efter världskrigen inlemmades Azerbajdzjan i Sovjetunionen och förblev där fram till tidigt 1990-tal då landet blev en självständig republik igen.

Strax därefter öppnade också den nya regeringen upp för import och export med väst, och landets många naturtillgångar började exploateras. Som en följd har ekonomin tagit raketfart och landets större städer utvecklas i hög takt.

Besökare från hela världen
Under kalla kriget var Azerbajdzjan inte särskilt öppet och därmed inte heller populärt som resmål, men nu när gränserna åter har öppnats lockar Azerbajdzjan besökare från hela världen.

Bilden lånad från Sveriges Radio

Det olje- och gasrika Azerbajdzjan ligger i sydöstra Kaukasus, med östkust mot Kaspiska havet. Det vanligaste resmålet är huvudstaden Baku, som erbjuder flest valmöjligheter och har mest kulturella och historiska sevärdheter samlat på ett ställe.

Azerbajdzjan har runt 9, 5 miljoner invånare. Landet är officiellt en demokratisk republik, men presidenten har mycket stor makt. Valen är hårt kritiserade av internationella valobservatörer. Den politiska situationen är mycket instabil; dels på grund av konflikten med Armenien angående området Nagorno-Karabach, dels på grund av inrikes stridigheter mellan olika politiska grupper.

Fler azerier i Iran än i Azerbajdzjan
Majoritetsbefolkningen i Azerbajdzjan kallas azerier, azerbajdzjaner eller azerbajdzjanturkar. De är ett turkisktalande folk av blandat ursprung. Azeriernas historiska bosättningsområde sträcker sig långt in i nordvästra Iran, nästan ända fram till huvudstaden Teheran, men den azeriska centralorten i Iran är staden Tabriz. Det bor många fler azerier – kanske 20 miljoner – i Iran än i det självständiga Azerbajdzjan.

Från att ha varit fattigt och nergånget utvecklades Azerbajdzjan på 1990-talet genom utländska bolags exploatering av landets olja och naturgas. Beroendet av oljeexporten har dock gjort ekonomin känslig för svängningar i oljepriset. Det ekonomiska systemet präglas samtidigt av korruption och brist på insyn.

Azerbajdzjan Bilden lånad från penguin.se

Azerbajdzjan är naturskönt, men få turister finner vägen dit. Längs kusten mot Kaspiska havet finns numera fritidshus, turistanläggningar och campingplatser, men de används mest av nyrika azerier.

På azerisk mark skapades mellan 1000-talet och 1200-talet litterära klassiker på persiska, som Astronomi av Abul Hasan Shirvani och den romantiska verssamlingen Kamseh av Nizami Gəncəvi. Även azeriskan blev ett viktigt litteraturspråk under närmast följande århundraden, innan språket fick konkurrens från den osmanska turkiskan.

En typisk maträtt i Azerbajdzjan är Dushbara. Här är receptet ifall du vill pröva.
Källor:
azerbajdzjan.com
Utrikespolitiska institutet

Den heliga muslimska fastemånaden Ramadan kallas den lilla högtiden, men är egentligen den stora. Efter fastan på dagen är det inte ovanligt att börja äta lite dadlar och sedan soppa för att värma upp kroppen.

Ramadan är en helig fastemånad för muslimer. De som firar högtiden låter bli att äta, dricka och ha sex under dygnets ljusa timmar.  På så sätt ska man träna sig i tålamod och ödmjukhet. Dessutom ska man öka sitt medvetande om religionen. Man ber också oftare och ber om förlåtelse för saker som man gjort. Det är också en slags andlig rening. Läs mer om den muslimska bönen här.

2008 ställde tidningen Sydsvenskan en del frågor till Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet.  Han fick först frågan varför muslimer firar Ramadan. Han svarade att det beror på vem man frågar. Ett svar kan vara att om man firar Ramadan så uppfyller man ett påbud som finns i den andra suran i koranen. Enligt den berättelsen fick profeten Muhammed då sin uppenbarelse. Dessutom är det en nyttig andlig övning. En annan fråga var om Ramadan ska betraktas som den största muslimska högtiden. Enligt Jan Hjärpe kallas Ramadan egentligen för den lilla högtiden, men i själva verket så är det den stora. Så är det väl i Sverige med, menar han, att påsken i teorin är en större högtid än jul, men i praktiken är det tvärtom. Förutom fastan beter sig alla väl under Ramadan. Det är även en sed att man hjälper fattiga.

Webbplatsen Tasteline gjorde en intervju med tre muslimer om hur de firar Ramadan. Enligt den artikeln var det många som passade på att äta något extra gott när fastan bryts på kvällen. Det var inte heller ovanligt att man började med några färska dadlar och sedan soppa. Men vad man åt under kvällen beror på traditioner och skiljer sig mellan länder.  Efter soppan blev det middag med till exempel kyckling och ris. Vinbladsdolmar och kobbe (en kött- och bulgurrätt från Mellanöstern) är andra rätter som kanske också hamnar på middagsbordet under Ramadan, enligt Tasteline.

Här förmedlar vi recept på sambossa, ett tips från Tasteline på vad man kan äta.

Sill är den inlagda lilla fisken som hör svenska högtider till. I södra Sverige finns speciella dagar utsedda till Sillens dag. I Marstrand har man till och med en hel helg, i år var det 4-5 juni, vigd till sillen. På Klädesholmen tycker man att Sveriges nationaldag är en lämplig dag att samlas kring sillen och i Simrishamn sparar man dagen till den 30 augusti.  

På Klädesholmen blir det sillunch på hamnpiren med måsskrik och vågskvalp. Andra programpunkter är lokal marknad, tillverkning av egen midsommarsill, studiebesök på sillfabrik, silltunnerace, sillmuséet, besök av fiskebåtar, musik och kulturhistorisk vandring på ön.

Emelie Hermez’ inlagda sill är populär bland kunderna i Sanden hela sommaren

I Emelies lanthandel i Sanden på Norra Finnö i Östergötlands skärgård är det Sillens dag varje dag hela sommaren. Här är hennes recept på inlagd sill. 

Midsommarfirandet i Siljansbygden är en urstark dalatradition, som lockar besökare från när och fjärran. Firandet med majstångsresning kan börja redan en vecka före midsommarhelgen och pågå en vecka in i juli. Byarna har sina egna traditioner, och bara Leksand rymmer ett 90-tal byar. Cykla eller bila runt i regionen en vecka och du får chans till ringdans nästan varje dag. Om du vill. Annars har Siljansbygden och Leksand mycket annat att erbjuda på sommaren, men det är en annan historia.

Kyrkbåtar med spelmän
Foto: Ulla Tornvall

Är du i Leksand på midsommarafton får du i början på kvällen se två kyrkbåtar på älven, den ena med Leksands spelmanslag, den andra med Leksands kyrkokör. De är på väg från prostbryggan vid Leksands kyrka till Sveriges största midsommarfirande.

I Sammingsdal
Foto: Ulla Tornvall

I Sammilsdal i centrala Leksand samlas runt 20 000 människor för att fira midsommar. Många kommer med filtar, stolar och korgar, andra kommer som de är. Leksandsdräkten, den vackra, lyser i vimlet. Flickor har blommor i håret, hundar har blommor i halsbandet.

Majstångsresning
Foto: Ulla Tornvall

Först av allt ska Sveriges längsta majstång resas, ett äventyr som kan ta en timme och 18-20 mannars armkraft. Varje lyft och vridning i rätt riktning ackompanjeras av spelmännen och folkets jubel. Finner man inte detta oavbrutet spännande kan man dricka kaffe eller något annat mellan lyften.

När stången väl är på plats – utan att svaja – väntar högtidstal, inte till de tappra majstångsresarna, men väl till sommaren och livet.

Musik och dans igång
Foto: Ulla Tornvall

Så fortsätter den ljuva midsommarkvällen med Leksands spelmanslag, Musikskolans spelmanslag, Leksands kyrkokör och Leksands folkdanslag, sångerska och käcka programledare, som underhåller tills himlen skymmer. Det blir ett euforiskt musicerande, som sänder värmevågor över hela publiken.

När ringdansen börjar vill många, många vara med. Och den första stora ringen delas snart i en ny ring och en till. Folk skrattar, snurrar och snubblar, men det fungerar. Det här måste nog vara Sveriges största ringdans.

När midsommaraftonen i Sammilsdal är över följer en midnattskonsert i Leksands kyrka. Säkert sjunger man då Rune Lindströms vackra ”Visa i midsommartid”:

Du lindar av olvon en midsommarkrans 
och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans
som högt över tallen står.

Här kommer ett par tips på maträtter med ursprung i Dalarna – Knäckepizza på Leksandsbröd och Änglapaj – som kanske kan förgylla dagen.

Gästskribent: Ulla Tornvall, Leksand

Borobudur i Magelang på Java
Foto: Gunawan Kartapranata

Indonesiska självständighetskriget utkämpades 1945-1949 mellan de indonesiska befrielserörelserna och kolonialmakten Nederländerna.1949 erkände Nederländerna Indonesien som en självständig stat.

Det pågick samtidigt en intern kamp mellan olika befrielserörelser om makten i Indonesien, där ingenjören Achmed Sukarno utgick som segrare.

Men Indonesiens historia började inte med kolonialismen. På Java, den folkrikaste av de indonesiska öarna, blomstrade en civilisation nästan tusen år innan den förste holländaren satte sin fot på ön. Ett exempel på vad denna högkultur kunde åstadkomma är det enastående buddhistiska templet Borobudur. Det uppfördes i början av 800-talet av kung Sangramadhanamjaya.

Buddhism, hinduism och mer ursprunglig animism har smält samman till en mycket speciell indonesisk trosblandning. Först senare inleddes konkurrensen från islam, när en rad indonesiska handelsstäder uppstod och öarna inlemmades i ett stort asiatiskt handelsnät. Islam nådde Indonesien framför allt från Sydindien, som en följd av ökad handel och köpenskap med yttervärlden.

I indonesisk historia har det hinduiska Majapahit-riket på Java, etablerat 1293, kommit att framstå som den verkliga guldåldern. Det självständiga Indonesiens förste ledare, Sukarno, framhöll Majapahit som den storslagna modellen för ett framtida Indonesien. Ibland tolkades det som en markering mot Indonesiens muslimer och deras politiska maktsträvanden.

Med omkring 300 etniska grupper är den kulturella mångfalden i Indonesien märkbar, men modern indonesisk kultur är ofta en blandning av dessa etniska element. Bortsett från ursprungsbefolkningarnas kulturer, finns betydande kulturpåverkan från indier, araber, kineser, malajer och européer.

Indonesiens huvudstad Jakarta
Foto: Gunawan Kartapranata

Varje år firar indonesier med stolthet och pompa sin självständighetsdag. Den centrala ceremonin äger rum i huvudstaden Jakarta och är en huvudnyhet i massmedia.

Det indonesiska köket har fått sin särprägel av den unika kulturblandning som förekommer i området. I hela landet är ris basföda, och chili och kokosmjölk de vanligaste smaksättningarna. Fisk och kyckling är vanligare än nötkött, eftersom det senare brukar vara dyrt.

Indonesien har ett varierat utbud av maträtter. En soppa som är jättegod är Indonesisk morotssoppa, enkel och snabb att tillaga. Här är receptet.

Källa:
Wikipedia

Den 20 augusti är det honungens dag! Dagen är instiftad av Sveriges Biodlares Riksförbund. Honung har i alla tider betraktats som läkande. Dessutom gott och nyttigt. Och nyttigast är den vilda. Men våra bin mår inte så bra. Så det kanske är dem vi ska tänka på en dag som denna.

Nalle Puh skulle nog säga att alla dagar är honungens dag och hålla en storslagen fest titt som tätt till dess ära. Vi andra får nöja oss med att fira just en dag i augusti. Det finns nog egentligen ingen agenda för hur dagen ska firas, men kanske vi ska tänka lite extra på de små insekter som ligger bakom honungen, det vill säga bina.

De senaste åren har de rapporterats att bina inte mår bra. De drabbas av olika sjukdomar och dör. Kerstin Ebbersten, Agronom, har forskat på bin sedan början av 70-talet. Hon menar att många av de problem bina har handlar om att vi avlar för mycket på dem och inte låter bina vara i fred. Eftersom bina i kupan ska ses som en organism kan man inte tänka genetiskt som med däggdjur. Många bin blir med vår avel för nära släkt med varandra och klarar därför inte de sjukdomar som de får. Om vi lät dem sköta sig själva skulle de kunna klara av sjukdomar mycket bättre. Andra menar att vi gör det svårt för bina med sättet vi odlar på och att det är därför som de blir sjuka.

Människor har i alla tider använt honung för att må bra. Svenska forskare kan nu också ha hittat nycklarna till den läkande kraften i honungen, mjölksyrabakterier. Tobias Olofsson, vid Lunds universitet, är en av forskarna bakom fyndet. Enligt honom är mjölksyrabakterier nyttiga för oss eftersom de kan bilda ämnen som är bakteriedödande, men även skapa substanser som triggar/främjar vårt immunförsvar.

De nyttiga mjölksyrabakterierna i honungen kommer från magen där biet förvarar nektarn, den så kallade honungsmagen. När bina omvandlar nektar till honung följer de nyttiga bakterier med. Forskarna trodde att mjölksyrabakterier kom från växterna. I en studie hade de ställt ut bikupor i ett område med hallonblommor som de vet är rika på de nyttiga bakterierna. Ändå innehöll den insamlade honungen inte några syrabakterier. Då förstod de att det var bina som är källan.

Att vår honung inte innehåller några mjölksyrabakterier beror på att i dagens odlade honung dör de några dagar efter tillverkning. Däremot fann forskarna på sina resor att vildhonung var rik på dessa nyttiga bakterier. I denna honung hittades hundra miljoner av 13 olika nyttiga mjölksyrabakterier, vilket kan jämföras med ett till tre som tillsätts i olika livsmedel.

Skillnaden mellan odlad och vild förklaras med en lägre sockerhalt och högre vattenhalt i den vilda honungen, där mjölksyrabakterierna kan leva.

Ett smarrigt recept med honung i förmedlar vi här:  pasta med färsk tomatsås.

Foto: FAO (Food and Agricultural Organization of the United Nations)

Skolmjölkens dag (World School Milk Day) instiftades år 2000 av FN-organet Food and Agriculture Organization, FAO. Sedan dess har dagen firats över hela världen den sista onsdagen i september varje år. Fler och fler regeringar världen över anser att mjölk till skollunchen är viktigt för barnens hälsa och deras förutsättningar att lära. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi rekommenderas att få i oss varje dag.

Från gröt med mjölk till näringsriktig kost i skolan
I slutet av 1800-talet började skolbespisningen byggas ut i Sverige. Det var mest gröt och soppor som serverades. Vid mitten av 1930-talet nådde bespisningsverksamheten en större skala, i takt med att staten började intressera sig mer för näringsstandarden i landet.

I slutet av 1800-talet började skolbespisningen byggas ut.
Foto: Skolmatens vänners hemsida

1945 fattade riksdagen beslut om att skolmaten skulle bli kostnadsfri för eleverna men ej obligatorisk för kommunerna. Kommunerna fick statsbidrag för skolmåltiderna, förutsatt att de bestod av en varm lagad rätt med mjölk, smör och bröd. Skollunchen skulle svara för en tredjedel av dagens energibehov. Detta blev helt avgörande för skolmatens utveckling i Sverige.

Under mitten av 1900-talet expanderade skolmåltiderna kraftigt i Sverige, särskilt under 1950-talet. Utvecklingen skedde snabbast i Norrland och Stockholms-regionen men tog längre tid i södra Sverige. Mot slutet av 1960-talet saknade fortfarande nästan 10 procent elever möjligheten att äta lagad mat i skolan. Inte förrän 1973/74 fanns skolmaten i alla Sveriges kommuner.

Ökade löner ger eleverna sämre mat
Kraftig centralisering skedde i skolköken då kostnaderna för löner steg snabbare än för livsmedel. Det gjorde att man använde allt mer hel- och halvfabrikat samt engångsmaterial. Men 1974 års oljekris visade hur sårbara dessa systemlösningar var. Ny lagstiftning 1973-75 skärpte reglerna för varmhållning av mat (till minst 60°C under max 2 timmar), vilket försvårade distribueringen av varm kantinmat.

Under 1980-talet började livsmedelskostnaderna stiga snabbare än lönekostnaderna, en stigning som snart blev större än inflationen. En tråkig vändpunkt för skolmaten, som i likhet med många andra kommunalt finansierade verksamheter blev föremål för stora besparingar. Följden blev att skolmatens standard och utbud försämrades.

Enligt skollagen 1997 blev kommunerna skyldiga att servera avgiftsfri mat till elever på grundskolan, dock ej gymnasieskolan.

Näringsriktig kost skrivs in i skollagen
Enligt den nya skollagen SFS 2010:100 skall skolmaten i grundskolan inte bara vara avgiftsfri utan även näringsriktig. Lagen omfattar inte gymnasieskolan eller förskolan.

Milkshake med vanilj och jordgubbar
Foto: Spisa.nu

Om du vill uppmärksamma denna dag och bjuda barn och/eller vuxna på något riktigt smaskigt hälsosamt denna dag kan en milkshake med jordgubbar rekommenderas. Här är receptet.

Källor:

Skolmatens vänner
Food and Agricultural Organization