Surdegsbröd på stenungsmalet råg och vete
Foto: Lena Ahlström
Den andra lördagen i april är det Surdegens dag. Och hur firar man den? Kanske genom att baka lite surdegsbröd, surdegspizza, surdegsfrallor eller kanske surdegsbaguetter! Det går förstås också bra att köpa.
Man får självklart äta det precis som man vill till soppa, med gott pålägg på eller varför inte doppa det i olika sorters vinäger eller olivoljor?
Surdegens dag har tillkommit på ett initiativ av DesK (Désirée), värd för ”Matbröd i Fokus” och ”Matlust iFokus”, har tillsammans med sina medarbetare tagit initiativ till Surdegsdagen.
I Europa varierar brödkulturen mycket beroende på var man befinner sig. I de östra och norra delarna av Europa äts traditionellt mycket rågbröd. I de västra och södra delarna äts istället nästan uteslutande vitt bröd. Detta beror bland annat på växtlighet och historia.
En surdegsgrund är en blandning av mjöl och vatten. När dessa ämnen blandas aktiveras mjölets mikroorganismer och då bildas mjölksyra- och ättiksyrabakterier, vilka gör degen sur. Utöver dessa bildas de jästarter som ger jäseffekt. När blandningen har fått stå ett antal dagar är den så pass sur att elakartade bakterier inte kan leva i den.
Olika ämnen som honung, yoghurt och äpple kan tillsättas surdegsgrunden för att öka dess aktivitet. Användning av ekologiska mjöl, stenmalda mjöl eller fullkornsmjöl vid tillverkningen av den underlättar processens igångsättning.
Här får ni ett surdegsreceptet som jag har testat mig fram till. En enkel variant som kräver ett minimum av insatser. Om surdegsgrunden görs två dagar före Surdegens dag, kan brödet bakas på Surdegens dag som infaller den andra lördagen i april.
Kenneths surdegsbröd kan vi också rekommendera. Fast Kenneths surdeg är en variant med tillsats av en mindre mängd jäst, så lite fusk är det allt.